I Läkartidningen 38/2006 under vinjetten Klinik och vetenskap redovisar Anna Glenngård och Ulf Persson i en artikel [1] resultaten från en tidigare publicerad studie »Costs associated with blood transfusions in Sweden – The societal cost of autologous, allogenic and perioperative RBC transfusion« [2]. I originalpublikationen ingick även C Söderman, Janssen-Cilag, Sverige, som författare.

Undertecknad samt tre andra kolleger angavs i artikeln i Transfusion Medicine med namn som källor till basuppgifterna angående framtagning av de olika blodkomponenterna. Det i artikeln använda sifferunderlaget överensstämde inte med de av oss muntligen lämnade uppgifterna. Detta påverkade i hög grad artikelns slutsatser, vilket vi fyra tillsammans påpekade i ett »Letter to the editor« [3]. Enligt våra i »Letter to the editor« redovisade beräkningar reducerades den i artikeln angivna kostnaden (4095 kr) för en allogen RBC-transfusion med över 50 procent.

I en sjukvård som skall vara evidensbaserad och som dessutom står under hård ekonomisk styrning är det extra viktigt att basdata för ekonomiska beräkningar är baserade på fakta. Detta borde speciellt gälla artiklar i Läkartidningen, vår egen facktidskrift.
När det gäller den nu aktuella studien [2] är det inte svårt att se den som en partsinlaga i den pågående debatten om RBC-transfusion kontra tillförsel av erytropoetin vid olika former av anemi.
Dessa kommentarer är personliga och har ej diskuterats med mina medförfattare.