Nya direktiv för arbetsklädsel införs på bred front i svensk sjukvård, och det belystes med reportage och debattartiklar i Läkartidningen 5/2007 (sidorna 304-7 och 350-1). Inte långärmat, inte uppkavlat, inte uppknäppt, inga rockar hos patienten, inga klockor eller ringar. Speciellt läkarna utpekas som en grupp med dålig följsamhet till kläddirektiven.
Vikten av en god handhygien vid patientarbete tror jag att den absoluta majoriteten är mycket väl medveten om även om det syndas en hel del. Det finns ett ständigt behov av att hålla informationen och diskussionen om detta aktuell.
Nu gäller det dock de bakterier vi bär på kläderna. Studier visar klart att de – bakterierna – finns där, men ännu finns inga vetenskapliga belägg för att klädregler i vanliga vårdkontakter leder till färre infektioner. Men att det skulle kunna vara så kan ändå vara skäl nog att ställa upp på en striktare klädkod än vad som hittills varit gängse, även om det blir lite krångligare, lite obekvämare och ger känslan av att vara mera opersonlig.

En annan aspekt av frågan som jag inte hört eller sett nämnas i sammanhanget är den eventuella nyttan med bakterier. Inom allergiforskningen, och nu senast också gällande andra folksjukdomar som ökar i västvärlden, diskuteras hygienhypotesen. Tanken är att vi har det för rent omkring oss i våra moderna liv i det moderna samhället, att detta dels ger oss en annan tarmflora, dels berövar vårt immunsystem möjligheten att syssla med vad det ska och att immunsystemet istället bidrar till olika sjukdomar såsom allergier.
Bakterier är ständigt med oss på huden och i tarmen, och städar vi bort dem med t ex antibiotika så vet vi att den mikrobiologiska floran ändras och kroppen intas av några andra bakterier ett tag innan den vanliga balansen återställs.

Vad händer med floran på vårdpersonalen när vi ökar hygienen ytterligare? Vi städar bort elaka bakterier, vilket förstås är bra så att personalen inte flyttar resistenta stafylokocker mellan sjuka patienter på sjukhuset. Inom vardaglig mottagningsverksamhet – vilka konsekvenser får bortstädandet av alla bakterier? Hur förändras floran och den mikrobiologiska balansen, och vilka blir följderna?Det kan väl inte vara så att vi i städivern och ambitionen att göra gott, av brist på faktakunskaper och inlevelseförmåga i att det kanske inte alltid fungerar som vi tror, fattar beslut om regler som i slutänden i värsta fall får en effekt motsatt den önskade?