Svenska Läkaresällskapets hus har uppmärksammats i ett inlägg i Läkartidningen 6/2007 (sidorna 436-9) av PO Haraldsson med replik av Mats Bauer – det gällde frågan om att modernisera eller att stanna i vördnad inför det 100-åriga huset och dess interiör och inredning.
Jag har stor respekt för att bevara och illustrera det som varit – till framtiden. Vi får inte bli historielösa. Men – varje gång jag går uppför trappan till föreläsningssalen får jag ett ordentligt adrenalinpåslag. Där hänger Bo Beskows porträtt från 1934 av Adolf Lichtenstein (1884–1950), professor i pediatrik vid Karolinska institutet 1932–1949 och Läkaresällskapets ordförande 1949–1950. En vacker målning i sig och AL var säkert en utmärkt representant för skrået – men vår forna kollega har låtit sig avmålas i vit rock och med (statussymbolen?) en tjock cigarr. Den vita rocken antyder väl att han är mitt uppe i klinisk verksamhet, där han då säkert bjuder på unken cigarrdoft till stora och små.
Förvisso har många av oss väl rökt – pediatrer och andra – och ska skämmas för detta. Men att en av landets stora pediatrer fått en så framträdande plats för hängning – med cigarr!? Är det inte tid att överväga en mindre iögonfallande plats – där vår kollega kan få fortsätta att bolma sin cigarr mera i avskildhet.
Bör placeras på mindre framträdande plats, anser skribenten. Foto: Jan Lind
