Adolf Lichtenstein bör inte längre ostraffat få hänga på framträdande plats i Svenska Läkaresällskapets hus. Yngve Hofvander, hans sentida pediatriska professorskollega, vill ge honom en mer undanskymd placering (Läkartidningen 12/2007, sidan 964). Lichtenstein håller nämligen en cigarr i vänsterhanden. (Med den högra trevar han i läkarrockens ficka efter en tändsticksask, eller möjligen stetoskopet.)
Konstnären Bo Beskow målade porträttet 1934 – till modellens femtioårsdag – dvs långt innan rökningens faror uppdagades. Men det väger lätt. Cigarren i kombination med den vita rocken tyder ju på att han »säkert bjuder på unken cigarrdoft till stora och små«.

Själv var jag i barndomen patient hos Lichtenstein, som hade god hand med oroliga barn. Jag minns akvariefiskarna i mottagningen på Grev Turegatan, men har inget minne av cigarrer eller unken doft. Kanske var han mer ohämmad på Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn – porträttet är kanske förfärdigat där.
Händer är knepiga att måla, och porträttmålare vill gärna att fingrarna inte ska vara sysslolösa. Bo Beskow tyckte uppenbarligen att rökning är en lämplig handasyssla. På en annan framträdande plats, utanför Läkaresällskapets aula, hänger hans porträtt av Hilding Bergstrand, berömd patolog och KI-rektor och med en cigarrett i handen.
På ett av Beskows mest kända porträtt håller författaren och nobelpristagaren John Steinbeck fram en cigarrett mot betraktaren, nästan som om han ville bjuda på ett bloss.
Snett emot Bergstrand sitter ytterligare en framstående läkare, som också rätteligen borde förvisas till en undangömd plats. Invärtesmedicinaren Hilding Berglund inleder ju i frestelse med en fet cigarr (målad av Fritiof Schüldt 1952).
Några av de inbitna rökarna är lyckligtvis redan undanställda i Läkaresällskapets tavelförråd. Åtminstone en av dem borde dock av personhistoriska skäl befordras till en väl synlig plats i huset, nämligen Sveriges på sin tid mest kände läkare, den märklige »Enköpingsdoktorn» Ernst Westerlund i oklanderlig vit rock (målad av Wilhelm Smith 1924). Men dessvärre är han beväpnad med en imponerande cigarr, som han med bister min riktar som en revolver mot en patient utanför bilden.
Det finns faktiskt ett sätt att rädda ansiktet på de avbildade rökarna. När den framstående industrimannen och diplomaten Herman Lagercrantz engagerades i Frälsningsarmén lät han resolut måla över cigarren på sitt porträtt.
Mitt förslag är alltså att man med några välriktade penseldrag avväpnar Lichtenstein och Läkaresällskapets övriga röksugna läkare.


»Enköpingsdoktorn» Ernst Westerlund. (Målning av Wilhelm Smith 1924.