Sofia Carlsson och medförfattare har i en artikel i Läkartidningen nyligen presenterat tre olika undersökningar där Vasaloppsåkares hälsa har studerats [1]. Slutsatsen är att Vasaloppsåkare är friskare och lever längre än övrig befolkning. Vasaloppsåkarna hade 50 procent lägre dödlighet. En ökad risk för akut död fanns under själva loppet.
I ett debattinlägg ifrågasätter Lars Cernerud sambanden mellan Vasaloppsåkande och god hälsa [2]. Han menar att andra gynnsamma livsstilsfaktorer och socioekonomiska faktorer skulle kunna förklara Vasaloppsåkarnas lägre dödlighet. Han fokuserar på riskerna och diskuterar också etiken kring att på individ- eller populationsnivå ge råd om ökad fysisk aktivitet.

De resultat som Carlsson och medförfattare presenterar stämmer väl överens med en idag omfattande litteratur på området, som visar att det finns ett starkt omvänt dos–responssamband mellan grad av fysisk aktivitet och dödlighet (livslängd), liksom risk att sjukna i kardiovaskulära sjukdomar, typ 2-diabetes eller vanliga cancerformer.
Det som Carlsson och medförfattare förtjänstfullt gör i sina studier och i sin artikel är just att belysa även andra faktorer som kan påverka sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa. Många stora prospektiva studier av senare datum visar ett starkt dos–responssamband mellan grad av fysisk aktivitet (eller kondition) och hälsa, även sedan man undersökt och kontrollerat för faktorer såsom vikt, matvanor, alkohol, rökning, utbildning etc.

Behandlingsstudier – där man hos tex hjärtinfarktpatienter i en kontrollerad och randomiserad design undersökt effekten av ökad fysisk aktivitet – har likaledes visat att risken att återinsjukna och dö minskar. Vi känner också till, från ett stort antal mekanistiska studier, många av de bakomliggande mekanismerna. Fysisk aktivitet minskar risken för övervikt, bukfetma och metabola syndromet, sänker blodtrycket samt påverkar lipoproteinomsättningen och insulinkänsligheten i positiv riktning, för att nämna några sådana mekanismer som förklarar den kraftigt skyddande effekten.

Jag håller med Carlsson och medförfattare om att Vasaloppsåkare, liksom andra regelbundna motionärer, investerar i sin hälsa. Att otränad ställa upp i den typ av kraftmätningar som Vasaloppet innebär kan dock medföra en risk för hälsan. En ny SBU-utredning, »Metoder för att främja fysisk aktivitet«, visar efter en systematisk litteraturgenomgång dessutom att råd om fysisk aktivitet lönar sig [3].

Ett 90-tal studier visar samstämmigt att när vi i skolan eller sjukvården ger råd och stöd till ökad fysisk aktivitet leder det också till en ökad aktivitet. Att råd om fysisk aktivitet till individer eller grupper av individer alltid måste anpassas samt ges med respekt och lyhördhet är självklart. Det vore oetiskt att med dagens kunskaper avstå från att ge sådana råd.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.