Förfalskade läkemedel är ett internationellt problem, som drabbar utvecklingsländer värst. Men allt fler sådana läkemedel dyker upp även i Europa, där redan 2005 en halv miljon förpackningar beslagtogs. Det lagliga distributionssystemet för läkemedel i Sverige är idag säkert. Förfalskade läkemedel förs däremot in av turister och via olaga Internetförsäljning;WHO uppskattar att 50 procent av all sådan försäljning utgörs av förfalskningar. Den svenska tullen gjorde år 2006 1200 beslag av insmugglade läkemedel, en ökning med 70 procent sedan året innan. Majoriteten av smuggelgodset undgår nog ändå beslag.
Distributörer, Läkemedelsverket, Apoteket AB, patientorganisationer och Läkemedelsindustriföreningen har engagerat sig i arbetet mot förfalskade läkemedel, men sjukvården har förhållit sig passiv. Kanske beror det på att problemet uppfattas som ett problem för fattiga länder eller blott som ett intäktsbortfall för de för sina vinster kritiserade läkemedelsföretagen.
Förfalskade läkemedel har varierande svagheter. Förutom att vara tillverkade utan all kvalitetskontroll – till exempel i cementblandare med tillsats av golvpolish för rätt finish – kan de sakna aktiv substans, innehålla fel halt eller innehålla fel substans. Marknaden behärskas av samma slags kriminella gäng som handlar med narkotika, prostitution och människosmuggling.
Förfalskade läkemedel kan vara skillnaden mellan liv och död och kan dessutom få patienter som redan genom andra larmrapporter tappat förtroendet för läkemedel att sluta ta dem eller bli mindre följsamma. Alla typer av läkemedel förfalskas, till exempel blodtrycksmedel, antibiotika, antivirala medel (Tamiflu innehållande laktos och C-vitamin) vid sidan av bantningsmedel och medel mot erektil dysfunktion.
Ansträngningar görs för att öka resurserna till tull och polis, säkra tunga transporter och utveckla säkra och spårbara förpackningar. Men det är i sjukvården som de drabbade hamnar. Vid utebliven effekt eller vid biverkningar bör därför sjukvårdspersonal ställa frågan till patienten var vederbörande införskaffat sina läkemedel. Har detta skett till exempel via illegal Internethandel eller på en gata i Bangkok bör Läkemedelsverkets olagagrupp kontaktas och patienten förmås bidra med prov för analys. Ingen patient i Sverige har drabbats av förfalskade läkemedel – eller har fallen inte upptäckts? Sjukvården måste kunna svara på den frågan.