På Borås lasarett söker sjukhusledningen nya klinikchefer till öron, näs- och halskliniken och kirurgkliniken. På detta sjukhus aktualiseras återigen den stående frågan i detta sammanhang: Är det en läkare som efterfrågas eller ska det bli ytterligare en i raden av sjuksköterskor som besitter klinikchefsposterna? Utformning av kravspecifikation och anställningsvillkor ger klart besked om vem man har för avsikt att rekrytera.
Nyligen annonserade Universitetssjukhuset Örebro efter ny chef på kirurgkliniken. I deras annons uttrycks det klart: »Vi söker en läkare med allmänkirurgisk kompetens/specialitet«.
I Boråsannonsen förekommer inte ordet läkare. Som första punkt på kravlistan efterfrågar man däremot någon som »vill utveckla verksamhet genom processtänkande«.
På Universitetssjukhuset Örebro är »uppdraget som klinikchef … ett tidsbegränsat förordnande som kombineras med tillsvidareanställning som överläkare«.
På Södra Älvsborgs Sjukhus–Borås gäller att »Chefstjänster på sjukhuset tillsätts som heltidstjänster utan grundanställning inom kliniska professioner«. För en läkare – i synnerhet inom en opererande specialitet – är det liktydigt med att lämna sitt yrke och avsäga sig en grundläggande utkomsttrygghet för framtiden.
Vilken slags presumtiv chef kan acceptera en sådan ättestupa? Ja, sannolikt bara den som
1. inte har en tanke på att återgå i sin profession utan planerar att arbeta vidare i administrativ verksamhet,
2. är inställd på att aldrig yttra en kontroversiell eller självständig tanke eller …
3. är sjuksköterska.
