I en artikel i Läkartidningen [1] har man retrospektivt granskat journaler över patienter med diagnosen arteriell extra-/intrakraniell cerebral dissektion som vårdats vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå under åren 1990–1999. Studien omfattade 49 patienter, varav 30 (61 procent) påstods ha insjuknat efter olika grad av trauma och intensitet »men alltid med ett tidssamband till insjuknandet«. Tidsintervallet mellan smärtdebut och bortfallssymtom sträckte sig från dag 0 till dag 30, vilket redovisades i Figur 2.
Enligt studien insjuknade sju patienter (14 procent) efter nackmanipulation, men exakt när manipulationen utfördes under denna 30-dagarsperiod redovisades inte. Författarna hävdade dock att det framgått av patientjournalerna att sju patienter varit utsatta för sådan manipulation vid något tillfälle före insjuknandet. De menade därför att stor återhållsamhet med cervikal manipulationsbehandling var av vikt.

I artikeln diskuteras nackmanipulation som en tänkbar utlösande orsak, men studien påvisade inte något signifikant samband mellan kiropraktiska eller sjukgymnastiska nackmanipulationer på de sju patienterna och insjuknandet i karotis- och/eller vertebralisdissektion. Troligen kan sambandet förklaras av slumpen; det är mer sannolikt att patienterna vridit på huvudet, hostat eller nyst under den tid som gått mellan manipulationen och insjuknandet.

I Sverige, med en befolkning på nio miljoner invånare, inträffar årligen 30 000 strokefall [2]. Det innebär generellt att en person av 300 drabbas av stroke. Cohn [3] visar att den uppskattade risken för stroke i samband med kiropraktiska justeringar och stroke är 1 på 7 825 477 ( 0,0000001 procent).
De patienter som söker hjälp av en kiropraktor eller en sjukgymnast har oftast en symtombild med nackont, huvudvärk osv, vilket kan innebära att flera av dessa patienter redan drabbats av en karotis- och/eller vertebralisdissektion. Det finns inga studier som visar att blodflödet i karotisartärerna påverkas under eller efter en kiropraktisk cervikal justering. Däremot visar flertalet studier att blodflödet i vertebralisartärerna inte påverkas. Att en kiropraktisk cervikal justering orsakar en »cerebrovascular accident« (CVA), stroke, genom minskat blodflöde kan dock inte påvisas [3].

Världshälsoorganisationen (WHO)
publicerade år 2005 riktlinjer för grundträning och säkerhet med kiropraktik [4], och under 2006 blev beteckningen kiropraktor titelskyddad i Sverige. Det är oerhört väsentligt att skilja behandlingar som utförs av kiropraktorer med internationellt godkänd examen och specialistkompetens från behandlingar som utförs av personer med skiftande kompetens.
Studiens antagande att en kiropraktisk justering kan jämföras med en manipulation, oavsett om den utförs av en kiropraktor eller en sjukgymnast, är vilseledande och tyder på bristande kunskaper om skilda professioners kompetens [3, 5].

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.