Med förvåning läste vi under vinjetten Nya rön i Läkartidningen ett referat författat av produktchefen för det bolag som marknadsför en specialsilkesprodukt för behandling av atopiskt eksem [1]. Enligt vår bedömning är resultatet av den refererade studien [2], som snarast har karaktären av en pilotstudie, inte generaliserbart.

Det som gör fynden och tolkningen svårbedömda är studiens öppna design, att endast 13 barn medverkade, att inga bakterieodlingar togs före, under eller efter behandlingen samt att den grupp III-glukokortikoid som användes på ena armen och benet sattes ut abrupt efter en vecka, tvärtemot Läkemedelsverkets rekommendationer [3]. Dessutom framhålls i referatet silkesproduktens antimikrobiella effekt (visat in vitro) och att den medför en »infektionsdämpande behandling«. I själva verket sågs ingen skillnad i resultat vid kvantitativa bakterieodlingar från huden mellan eksem som behandlats med just samma silkesprodukt respektive silkesprodukt utan den antibakteriella impregneringen (det var en studie som publicerats i samma nummer av hudtidskriften som den refererade studien [4]).

När man arbetar med barn med eksem kan föräldrarnas oro över att använda lokala glukokortikoider vara ett problem och leda till dålig följsamhet i behandlingen. Mer än 50 års erfarenhet av lokala glukokortikoider vid behandling av eksem hos barn visar dock att biverkningar vid korrekt användning är mycket sällsynta. Medlen utgör fortfarande en hörnsten i behandlingen av eksem [3].
Vi välkomnar nya behandlingar av denna ofta kroniska hudsjukdom, men referaten måste vara opartiska och kritiskt granskande. Marknadsföringen av nya produkter måste grundas på välgjorda kliniska prövningar. Att vädja till föräldrars glukokortikoidrädsla i lanseringen av en produkt är enligt vår mening olämpligt.