Tegner och medarbetare publicerade nyligen en viktig sammanfattning [1] av två mötesrapporter om konsensusriktlinjer för hur man definierar och praktiskt tar hand om idrottsrelaterad hjärnskakning. Dessa möten arrangerades av Internationella olympiska kommittén (IOK), som bland annat organiserar olympisk boxning, och av flera andra stora idrottsorganisationer, som alla ställde sig bakom riktlinjerna.
Hjärnskakning definieras som »en komplex patofysiologisk process som påverkar hjärnan och som igångsätts genom yttre traumatiska biomekaniska krafter«. Exempel på symtom och objektiva fynd är ostadighetskänsla, nedsatt koncentration och nedsatt fysisk prestationsförmåga.
Vid hjärnskakning skall idrottsutövaren »omedelbart avbryta pågående aktivitet« och »förflyttas till en lugnare miljö, tex omklädningsrummet«. Enligt konsensusrapporten gäller detta även vid vad som kan uppfattas som lättare slag mot huvudet. Därefter skall den skadade observeras och handläggas enligt ett särskilt schema.

En fråga som omedelbart inställer sig, och som skulle vara intressant att få belyst av artikelförfattarna, är hur dessa riktlinjer skall tillämpas vid boxning och andra kampsporter som tillåter slag mot huvudet. Det skulle även vara belysande att höra hur den i Sverige nyligen inrättade Kampsportsdelegationen, som med neurologisk expertis godkänner evenemang där man tillåter sparkar och slag mot huvudet, ställer sig till riktlinjerna.
Det vore vidare intressant att få veta hur Svenska boxningsförbundets matchläkare tänker förhålla sig till dem i praktiken. Kommer man att följa riktlinjerna och avbryta varje match omedelbart när en boxare tar räkning eller tar emot en slagserie mot huvudet?

Det har beräknats att utövare av boxning får ta emot rotationskrafter mot huvudet som motsvarar >600 kg under loppet av 0,1 sekund [2]. Detta motsvaras av en itererad frontalkollision med bil, och den skada som då uppstår är huvudsakligen diffus axonal skada (DAI) [3]. Sådana skador har nyligen påvisats hos amatörboxare i direkt samband med match med hjälp av likvormarkörer, trots att ingen av de ingående boxarna hade blivit knockad [4].
Denna studie visar att även hjärnskakning som inte påtagligt påverkar medvetandegraden är associerad med strukturella hjärnskador. I motsats till iakttagelserna i samband med amatörboxning fann man inga tecken på nervcellsskada efter nickning hos fotbollsspelare, inte ens hos de spelare som nickat ett stort antal (>30) långa hörninlägg [5].

Slutligen vill vi påpeka att ytterligare forskning behövs. Ett område där våra kunskapsluckor är särskilt stora gäller effekterna av upprepade hjärnskakningar hos barn. Vi noterar i förbigående att Kampsportsdelegationen nyss har beviljat tillstånd för diplomboxning för 10–15-åringar (Länsstyrelsen, Örebro län, diarienummer 216-16116-2006).



Kommer riktlinjerna för idrottsrelaterad hjärnskakning att följas i samband med boxning? (Bilden visar en nedslagning vid en tungviktsmatch i Florida, december 2006.)