Vi tre distriktsläkare har också arbetat många år inom svensk sjukvård både med s k normalbefolkning och utsatta grupper. Vi har också arbetat inom landstingsverksamhet och privat verksamhet med avtal. Visst handlar sjukvården främst om humanitära värden. Där är vi överens med Jan Halldin (»Har pengarna blivit viktigare än etiken? Läkartidningen 22/2007, sidorna 1665-6).
JH fortsätter sedan med att de ekonomiska vinsterna och etiken redan kommit i konflikt med varandra i primärvården. Hur vet Jan Halldin detta? Vi som arbetar med avtal med landstinget har precis samma förutsättningar för vårt arbete, samma ekonomiska ersättning och samma kvalitetskrav som landstingsmottagningarna. Uppföljningen är också exakt densamma. Var brister vi där landstingets mottagningar inte brister?
Huvudorsaken till att vi blev privata var inte att tjäna pengar utan att komma ifrån landstingets storskalighet och att få driva och bestämma över våra vårdcentraler i nära samklang med våra patienters behov och önskemål.
På vårdenheter i primärvård där det fungerar riktigt bra för både patienterna och personalen beskrivs framgångsfaktorerna som ett väldefinierat uppdrag med tydliga mål, att alla medarbetare är delaktiga i beslut och ansvar samt att det finns en väl fungerande ledning och korta beslutsvägar i vardagsarbetet. Dokumenterad erfarenhet i Sverige och internationellt visar att det varit lättare att organisera arbetet på detta sätt i privat driven primärvård än i offentlig vård.
Vid privat drift blir uppdraget tydligt beskrivet i rättsligt hållbara avtal mellan beställande sjukvårdshuvudman och vårdcentral. Det kan inte ändras fortlöpande utan omförhandling. Även de ekonomiska villkoren blir möjliga att tydligt ange och följa upp. Medarbetarna på vårdcentralen har då klart för sig vad som gäller; vad som ingår i arbetet och vad som inte ingår. Arbetsuppgifterna går att överblicka och planera, vilket skapar trygghet och stabilitet i verksamheten och därigenom även trygghet för patienterna.
Om medarbetare på vårdcentralen är entreprenörer kan besluten om den dagliga driften, utvecklingen av verksamheten och hur man på bästa sätt kan tillgodose patienternas behov och önskemål fattas direkt i vardagsverksamheten. Det ökar möjligheterna till att ta initiativ och hitta kreativa lösningar. Det stimulerar viljan att gemensamt ta ansvar för hela verksamheten och hjälpa, stödja och uppmuntra varandra. Andra positiva effekter är större flexibilitet och bättre lyhördhet för patienternas behov och önskemål.
Att vi har effektiviserat den administrativa delen av arbetet gör att vi alla som jobbar på privata mottagningar har full patientmottagning, även verksamhetschefen vilket inte tillhör de vanliga på landstingsmottagningarna. Det administrativa arbetet sker till stor del på sk fritid.
Att påstå att vi som arbetar privat på något sätt skulle ha sämre etik än andra är ett skamlöst grepp utan motstycke. Det skulle innebära att privat drivna vårdcentraler idag i Sverige skulle vara behäftade med sämre moral och etik. Det är ett synnerligen upprörande påstående.
JH tar också upp att vinsterna blivit möjliga med dåliga avtal och dåliga rutiner för ersättning och uppföljning. Visst har det funnits olikheter i avtal men på de flesta håll är det lika villkor oavsett privat eller offentlig drift och där det inte är det ska man naturligtvis rätta till det. Uppföljningen och utbetalningsrutinerna är som regel precis desamma.
Så hur har vinsterna blivit möjliga då? Jo, genom hårt arbete och effektiviseringar.
Dessutom kan man variera lönen och sänka densamma vilket också kan ge ökad vinst.
Att tjäna pengar på hårt arbete. Var ligger felet?
Vi som varit med länge vet att när pengar blir över på landstingsverksamhet så återinvesteras det inte som JH har en from förhoppning om utan dom får täcka diverse svarta hål.
Dessutom har vi alla stor erfarenhet av hopplöst ineffektivt driven landstingssjukvård – utan att nämna specifika specialiteter – där man som vårdgivare träffar 2–3 patienter per dag. Är det att vara rädd om de gemensamma medlen? Är det etiskt försvarbart?
Nej, Jan Halldin. Försök inte att göra oss till några skumma kapitalister. Vi vill bedriva ett mycket gott primärvårdsarbete med hög kvalitet på mest effektiva sätt för att våra patienter och uppdragsgivare skall få det de förväntar sig.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.
