Den svenska paradoxen – världens friskaste och samtidigt mest sjukskrivna befolkning – är ett problem där vi som läkare måste ta ett stort ansvar i de lösningar som föreslås. Att sätta sig på tvären och motsätta sig möjligheten för arbetsgivare att begära sjukintyg från första dagen känns inte särskilt konstruktivt.

Mer än en miljon svenskar i arbetsför ålder går inte till ett arbete utan stannar hemma, försörjda av sjukkassa, a-kassa eller socialbidrag. 650 000 försörjs via sjukförsäkring där ett sjukintyg undertecknat av en läkare finns med i beslutsunderlaget. Flera undersökningar visar att möjligheten för behandlande läkare att säga nej till sjukskrivning är minst sagt begränsade. Vi är inte orsaken till den svenska paradoxen, däremot måste vi vara en del av lösningen.
Ingen ska tro att det allvarliga läget kan lösas med en enkel åtgärd. Här krävs ett stort antal reformer. Alliansregeringen vann valet på att minska utanförskapet, därav de många förslagen för att få ner sjuktalen, varav möjligheten att vid exempelvis upprepad korttidsfrånvaro kräva läkarintyg är ett.

Förslaget innebär inte att alla ska lämna sjukintyg från första dagen, men arbetsgivare ska kunna kräva det när det finns särskilda skäl. Oftast handlar det om att en anställd har upprepad korttidsfrånvaro eller är sjukskriven måndagar. Det kan också handla om anställda som regelmässigt sjukskriver sig när de är schemalagda att arbeta exempelvis julafton eller nyårsafton. Inte sällan är upprepad korttidsfrånvaro ett tecken på ett bakomliggande missbruk. Intyg första dagen blir då ett sätt att tidigt hjälpa den anställde.

Möjligheten finns redan idag till viss del då Försäkringskassan har möjlighet att besluta om att ålägga en anställd krav på intyg från första dagen. Vissa arbetsgivare har också genom kollektivavtal den möjligheten.
Processen för att ålägga någon krav på intyg från första dagen är tyvärr komplicerad, vilket gör att många arbetsgivare tvekar att lägga ned den tid det tar. Med den nya lagstiftningen vill regeringen underlätta så att upprepad korttidsfrånvaro i stort sett alltid leder till krav på intyg redan första dagen. Det finns många exempel på att intyg första dagen vid upprepad korttidsfrånvaro har god effekt. Ett år efter det att Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg införde krav på sjukintyg från dag ett för den som ofta var sjuk hade den återkommande korttidsfrånvaron minskat till en tredjedel.

Farhågan att vi läkare kommer att översvämmas av förkylda människor som behöver intyg från första dagen är något överdriven. Andelen anställda som har upprepad korttidsfrånvaro är liten. Om mönstret som avtecknat sig bland annat på Sahlgrenska Universitetssjukhuset håller i sig kommer antalet dessutom snabbt att minska.
De som söker för att få intyg första dagen är dessutom inte några svåra medicinska fall som kräver lång tid av läkaren. Man kan rimligen anta att de komplicerade fallen redan före kravet om sjukintyg första dagen har uppsökt läkare. Att diagnostisera en förkylning tar dessutom inte många minuter. Ej heller utfärdandet av åtföljande intyg.

Vi måste som läkare vara aktiva i samhällsdebatten, inte minst i frågor där vi har kunskap och erfarenhet som kan bidra till kloka lösningar. Att bara säga nej till föreslagna lösningar på allvarliga samhällsproblem utan att ha egna förslag på lösningar är inte en konstruktiv attityd och bidrar tyvärr inte till att öka vårt inflytande på samhällsutvecklingen.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.