I en artikel i Läkartidningen [1] redogör professor S G O Johansson och medförfattare för ett nytt förslag till global nomenklatur för allergi. Förslaget stöds av ett stort antal nationella specialistföreningar för allergologi. I Sverige är det nya förslaget inte förankrat inom vår specialitet dermatologi och venereologi. Svenska kontaktdermatitgruppen, en intressegrupp inom Svenska sällskapet för dermatologi och venereologi, har under året diskuterat förslaget och funnit det angeläget att reagera.

Även om redogörelsen för den nya terminologin på många sätt är bra och klargörande anser vi att förslaget till ny eksemterminologi motverkar den ökade klarhet som revisionen eftersträvar. Följande ska enligt artikeln vara vägledande för benämningen av tillstånden:
»Då likartade kliniska symtom kan initieras av olika mekanismer är det av stor betydelse att den initierande mekanismen identifieras korrekt.« »Den reviderade nomenklatur som föreslagits av EAACI och WAO är därför baserad på den mekanism som initierar reaktionen och orsakar symtomen och tecknen på allergisk sjukdom.« (Vår kursivering.)
I avsnittet om hudsjukdomar föreslås det övergripande begreppet dermatit med undergrupperna eksem, kontaktdermatit och andra former av dermatit. Eksem föreslås vara reserverat enbart för det kliniska tillstånd som vi idag kallar atopiskt eksem. I det nya förslaget sönderfaller eksemsjukdomen i atopiskt eksem och icke-atopiskt eksem. Enligt principen för nomenklaturen borde detta betyda att vid atopiskt eksem är atopisk allergi den viktigaste mekanismen bakom eksemet men inte vid icke-atopiskt eksem.

Problemet med nomenklaturen för vad vi idag kallar atopiskt eksem är något förenklat följande. Eksemet, som har klara diagnostiska kriterier, kan drabba personer med olika genotyp, såväl atopiker som icke-atopiker, men eksemfenotypen är densamma i båda grupperna. Som atopiker betecknar vi en individ som har stor benägenhet att producera IgE-antikroppar, även mot små mängder allergen. Behandlingen är densamma oavsett om eksemet drabbar en atopiker eller en icke-atopiker. En skillnad, vilken påpekades under arbetet med de nya riktlinjerna för behandling av atopiskt eksem, är att IgE-medierad allergi kan vara en del i patogenesen för eksemet hos framför allt små barn med allergi mot födoämnen [2]. Dessa barn har ofta andra manifestationer av atopi eller utvecklar sådana. Det är dock fortfarande inte helt klarlagt om och vilken roll IgE har för eksemmanifestationerna. Barnet fortsätter nämligen att ha eksem sedan födoämnesallargin försvunnit.

Författarna till artikeln skriver själva: »Detta innebär att man för att ställa diagnosen atopiskt eksem inte behöver leda i bevis att det finns ett klart orsakssamband mellan IgE-antikroppen och eksemets uppkomst.« (Vår kursivering.) Ställ denna mening mot den om principerna för terminologin! Förslaget till eksemnomenklatur uppfyller inte det kriterium som ska ligga till grund för de nya termerna.

Problemet med beteckningen atopiskt eksem uppkom i samma stund som man myntade begreppet. Det stod redan då klart att namnet inte var helt logiskt, eftersom en betydande andel av dem som drabbas av eksemet inte är atopiker. Den gamla beteckningen prurigo Besnier var bättre i den meningen att namnet inte ingav felaktiga föreställningar om eksemets genes. På samma vis är den svenska beteckningen böjveckseksem mindre problematisk än atopiskt eksem.
Som författarna framhåller kan det finnas vissa skäl att särskilja de båda subgrupperna av atopiskt eksem. Eventuella skillnader i patogenes, prognos och hur patienterna svarar på olika typer av behandling är viktiga områden att forska vidare på. Vi instämmer i att det behövs en ny nomenklatur för atopiskt eksem. Den föreslagna bidrar tyvärr inte till att skapa klarhet utan kan till och med bidra till en felaktig föreställning om eksemets patogenes. Dessutom medför den, som en slags dominoeffekt, alldeles onödiga namnbyten för alla övriga eksem. Svenska kontaktdermatitgruppen har dessutom sedan några år föreslagit en svensk terminologi för kontakteksem, som inte helt överensstämmer med den föreslagna nya terminologin.

Låt oss arbeta vidare med ny nomenklatur för dermatologiska åkommor under ledning av dermatologer, gärna i samarbete med andra specialister. I det arbetet bör vi också se över andra diskutabla förslag som tex »autoimmun allergisk urtikaria«. I kongruens med den föreslagna terminologin borde väl också andra hudsjukdomar orsakade av autoantikroppar, exempelvis bullös pemfigoid, räknas till de allergiska sjukdomarna. Eller?