Det är värdefullt att Ulf Stenestrand, Bertil Lindahl och Lars Wallentin (SLW) i sin replik på vår artikel om hjärtinfarktregister och läkekonst nu medger att ett stort antal faktorer kan förklara dödlighetsminskningen under de senaste 11 åren. Således inte bara Riks-HIA, kvalitetsindex och terapimål, vilket var deras budskap i ursprungsartikeln.
Det är också värdefullt att ett förtydligande skett; att kvalitetsindex är en försöksverksamhet, där en fortsatt vetenskaplig utvärdering av störfaktorer avseende sambanden med dödlighet sker. Vi efterlyste just en standardisering av kvalitetsindex.
Nu säger SLW att instrumentet »verkar vara väl användbart för att stimulera diskussion och utveckling av vårdprocesserna på sjukhusen«. Det är ju något ganska annorlunda än att, utan reservation, låta indexet bli bevis för Riks-HIAs förträfflighet och för att mycket farmakologiska och andra insatser leder till mortalitetsminskning.
Det är slutligen värdefullt att SLW redovisat sin syn på läkekonst. Denna syn vilseleder de läkarstudenter som ska bli praktiserande läkare. Vi kan bara hoppas att SLW är ett unikum och att universiteten som helhet har en annan inställning. SLW anser att det som behövs är mer kunskaper – inte diffus »läkekonst«.
För det första är inte läkekonst något diffust. För det andra finns det ingen motsättning mellan kunskap och läkekonst. SLW tror vår uppfattning är »att vi borde återgå till läkekonsten snarare än att fortsätta att utveckla evidensbaserad vård«.
Något sådant har vi aldrig sagt. Tvärtom menar vi att läkekonst innefattar all medicinsk kunskap men också att man individualiserar vården genom att man tar hänsyn till andra sjukdomar, risker med läkemedel och polyfarmaci samt individens situation och önskemål.
Med all respekt för SLWs goda ambition att via register öka den systematiska kunskapen om den bästa vården av också äldre, ibland med många sjukdomar – men nuvarande register räcker inte. Registren behöver utvecklas och även inkludera mått på att man har individualiserat vården på ett optimalt sätt, dvs att man använt god läkekonst.
