Under antagningen till allmäntjänstgöring (AT) med tillträde hösten 2007 har bla Östergötlands landsting anammat principen jämn könsfördelning i AT-gruppen. Kvinnor med sex månaders till ett års arbetslivserfarenhet som läkare efter examen har till följd av detta fått stå tillbaka för helt nyutexaminerade män.
Kvinnliga sökande har fått beskedet att »du verkar jättetrevlig, men vi har redan så många pigga glada tjejer«. Att höra detta oroar mig. Följden blir att kvinnliga läkarstudenter, som nu för tiden är fler än sina manliga blivande kolleger, får avvakta och vänta i kö medan männen får en gräddfil in till nästa steg i karriären.
Det är svårt om inte omöjligt för mig och mina kvinnliga kursare att förändra vårt attraktionsvärde på arbetsmarknaden om det primära urvalskriteriet är kön.

Är det överhuvudtaget lagligt med könskvotering vid tillsättning av AT?
Enligt svar på en förfrågan till Läkarförbundet kan det hela röra sig om laglig positiv särbehandling. Motivet är att komma till rätta med oönskade skillnader i könsfördelning på arbetsplatser. Arbetsgivaren kan stötta sig mot Jämställdhetslagen.
För att undvika att en allt större pool högkvalificerade kvinnor frustrerat får stå och stampa som vikarierande underläkare i väntan på att bli bevärdigad med en AT-plats får man antingen slopa målet jämn könsfördelning eller stoppa tidigare vid antagning till läkarprogrammet.

Skulle det då vara en lösning med en positiv särbehandling för män vid antagning till läkarprogrammet?
Nej, eftersom det är olagligt. I april 2007 fastställdes i en tingsrättsdom att Örebro universitet bedrivit olaglig kvotering. Universitetet gav män förtur till en andel av utbildningsplatserna på kvinnodominerade utbildningar, trots att det fanns kvinnliga sökande med bättre meriter.
Tre kvinnor som på grund av könskvoteringen vägrades plats till Hälsoutvecklarprogrammet stämde Örebro universitet. Eftersom tingsrätten inte fann något stöd i lagen för att kvotering kunde vara ett tillåtet undantag från diskrimineringsförbudet tillerkändes kvinnorna ett skadestånd om 75000 kronor vardera [1].
Samma öde drabbade Karlstads universitet den 11 maj 2007. Denna gång gällde det tre kvinnor som sökt till sjuksköterskeprogrammet [2].

Kanske kan en stämning vara en möjlig ekonomisk tröst för förbisedda kompetenta och meriterade kvinnliga underläkare i Östergötland? Behovet av ekonomisk kompensation tycks ju finnas, då lönestatistiken tyvärr fortsatt visar på cementerade löneskillnader mellan kvinnliga och manliga läkare [3]. Frågan lär också bli än mer aktuell då fördelningen mellan könen på läkarprogrammet blir alltmer ojämn [4].
En facklig översyn av tillsättningen till AT skulle kunna vara en hjälp för kvinnliga underläkare som inte vill finna sig i att »positivt särbehandlas« bort.