Allmäntjänstgöring (AT) för läkare är en utbildning som har många likheter med de trainee-program som erbjuds inom andra yrkesområden. AT-läkaren får genom arbete under handledning en stabil grund att stå på inför fortsatt yrkesverksamhet. För arbetsgivaren är AT både ett rekryteringsinstrument och nödvändig arbetskraft på avdelningar och akutmottagningar.

Vi är tre läkarstuderande som har sökt AT på olika orter i Sverige. Vi insåg snabbt att det finns stora skillnader mellan AT-rekrytering och antagning till näringslivets trainee-program. Ibland var det obligatoriskt att ange om vi sökt andra tjänster, och i så fall hos vilka arbetsgivare.
Dessutom skulle vi rangordna sjukhusen sinsemellan! Många av de populära sjukhusen, framför allt på universitetsorter, hade dessutom ett urvalssystem baserat endast på antalet arbetade dagar efter examen. Tillsättning av AT sker också ibland helt utan personlig intervju.

Har det någonsin förekommit att en civilingenjör på sin ansökan tvingas ange om det är Sony Ericsson eller Nokia som är förstahandsvalet? Eller om andra tjänster söks parallellt? Anställer ABB utan att intervjua de sökande? Det förekommer knappast heller att en civilekonom från personalavdelningen får höra att det kriterium som helt styr vid tillsättande av den aktuella trainee-tjänsten är antal arbetade dagar efter examen.

Vi har ett förslag till ett nytt antagningsförfarande för AT. Låt alla sökande skicka namn och antal arbetade dagar efter examen via SMS. Dessa uppgifter går in i en databas som vid ansökningstidens slut automatiskt genererar ett ja eller ett nej till de sökande, där den som har arbetat flest dagar efter examen får platsen. Detta förfarande sparar tid för både arbetssökande och arbetsgivare, och ger samma resultat som dagens otympliga system hos ett flertal arbetsgivare, framför allt vid stora universitetssjukhus.
Naturligtvis ska arbetad tid efter examen ha betydelse vid ett anställningsförfarande. Vi menar dock att nuvarande system, där endast arbetad tid efter examen styr, kombinerat med tvång att ange förstahandsval och övriga sökta tjänster, är orättvist och förlegat.

Driftiga och duktiga framtida kolleger kommer att välja andra banor och andra arbetsgivare, med resultat att en del sjukhus dräneras på kompetens. Så blir det när flera andra faktorer som personlighet, ledaregenskaper, tidigare yrkeserfarenhet, vikariat under utbildningen, övrig utbildning och framför allt forskning inte får någon som helst betydelse.
Och om nu AT ska vara utbildning och trygg ingång i arbetslivet – vad är då meningen med att kräva att läkarstudenten ska arbeta minst sex månader och ibland upp till två år före AT?

Det finns arbetsgivare som föredömligt insett problemet och numera rekryterar efter kompetens. Vi hoppas att övriga följer efter och omvärderar sina rekryteringsprocesser. I annat fall föreslår vi att vårt resursbesparande system införs.