Det är i år 30 år sedan Läkemedelsboken (LB) utkom i sin första upplaga. LB har under åren förändrats såväl till det yttre som till innehållet. Initialt hade LB en ovanlig form, långsmal med mjuka pärmar, och var avsedd för fickan i den vita rocken.
Nuvarande utseende fick LB i och med 1993/1994 års upplaga. Den var den första med en ny redaktion under ledning av Stockholmskirurgen Thomas Ihre, tidigare ordförande för Läkarförbundet, Läkaresällskapet och SBU Alert.
LBs förutsättning har varit och är det avtal mellan staten och Apoteket AB som reglerar bolagets skyldighet att tillhandahålla producentobunden läkemedelsinformation.
LB startade med ambitionen att konkurrera ut Fass och var de första tio åren starkt inriktad på förskrivningsögonblicket. Sedan länge har detta överlåtits till industrin, och flertalet landsting tillhandahåller i dag i sina datajournaler omedelbar uppkoppling till Fass via Internet.
LB har alltmer glidit mot att vara en terapihandbok med helhetssyn på omhändertagande och behandlingsråd – om än med en tydlig läkemedelsprofil. Det speglar en utveckling där läkaren i sitt tänkande inte ska fokusera bara på läkemedelslösningar utan ofta på icke-farmakologiska insatser. Dessa är ofta en första åtgärd eller en integrerad del i farmakoterapin.
En tydlig linje sedan bokens tillkomst är att sammanföra specialisten och allmänmedicinaren och således förena detaljkunskap med en bredare erfarenhet från patientmöten och sjukdomspanorama. Nästan alla kapitel har i dag allmänläkare som medförfattare eller självständigt ansvariga.
Denna förankring i såväl den slutna som den öppna vårdens praktik har i omfattande interna recensioner – från läkare i olika specialiteter och utbildningsstadier i samband med varje ny upplaga – fallit mycket väl ut. Boken har ju, förutom läkare i öppen vård, sjukhusläkare som går utanför sin specialitet som en av sina målgrupper. Följer man LB gör man inte fel – råden speglar väl såväl aktuella rutiner i primärvården som evidensbaserad medicin.
LB tas nu för given av läkare och har blivit en integrerad del i sjukvårdens vardag. Upprepade brukarenkäter har visat att terapikapitlen konsulteras dagligen eller veckoligen, inte minst i den öppna vården, i direkt patientrelaterade frågeställningar.
För att underlätta bokens användning som snabb, vederhäftig källa i akutsammanhang har akutmedicin samlats i bokens början. I kapitlet »Akutmedicin på vårdcentral och andra vårdenheter« föreslås punktvis första åtgärder, varefter hänvisas till olika terapikapitel med mer fullständig text.
LB kan konsulteras efter att det omedelbara, stressfyllda omhändertagandet av patienten skett. I kapitlet om förgiftningar beskrivs risker och behandling av patienter som exponerats för vissa kemikalier, växt- och svampförgiftningar, giftiga bett och sting, medan Fass förutsätts vara källan vid läkemedelsbetingade förgiftningar.
Vissa delar av boken, tex specialkapitlen om farmakologi och läkemedelsanvändning, är viktiga källor i utbildningssammanhang, när vårdprogram utformas eller när evidensbaserade riktlinjer ska tas fram lokalt. På några områden är LB den enda lättillgängliga informationskällan som finns i Sverige, tex om regelverket kring läkemedelsförskrivning.
Nestorn i svensk medicin Lars Werkö har medverkat i flera upplagor av LB och skriver i jubileumsupplagan om diagnosens och sjukdomsbegreppets avgörande betydelse för läkemedelsval. Kapitlet är ett exempel på att LB under senare år i varje upplaga tagit in ett idéskapande, tankeväckande kapitel.
I och med årets jubileumsupplaga lämnar Thomas Ihre redaktionen för LB, och tillika går redaktionschef Signe Bogentoft i pension. Hennes gedigna arbete har genom många upplagor varit en förutsättning för LBs utveckling.
Arbetet med nästa upplaga, LB 2009/2010, är nu i full gång, men hur framtiden därefter ser ut är nära länkat till framtiden för Apoteket AB. Det finns en oklarhet om hur de olika samhällsfunktioner som bolaget handhaft ska lösas utan ett apoteksmonopol.
Vilka är då planerna för LB i framtiden om boken fortsättningsvis kommer att ges ut? Boken ligger redan på Internet och hittas på www.apoteket.se. I nästa upplaga kommer flertalet av bokens specialkapitel att finnas endast på nätet. Det är kapitel som mer sällan konsulteras och som har karaktären av bakgrundsinformation, uppslagsverk och vidareutbildning.
Fördelen blir att bokens terapidel blir mer renodlad och mindre omfångsrik, om än inte i fickformat, samt att specialkapitlen, tex receptförskrivningens regelverk, kan uppdateras löpande. Även kapitel från tidigare upplagor, som av utrymmesskäl mönstrats ut, kommer att uppdateras och vara tillgängliga.
Bokens utveckling under tre decennier har mycket varit beroende av synpunkter från brukare, inklusive studenter, samt feedback från kolleger, författare och ibland även industrin.
Trovärdigheten för boken speglas av industrins marknadsföring. När man verkligen vill klippa till och ge ett tillförlitligt intryck hänvisar man till LB eller tar ett citat från kapitlen, författade av flera hundra av Sveriges mest kunniga och betrodda läkare.
En redaktionskommitté beställer nya kapitel och granskar alla omarbetade. Kommittén mottar gärna synpunkter och förbättringsförslag från kolleger. Sammanhållande redaktör nås lättast via e-post: helena.ramstrom@apoteket.se.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Författarna ingår i redaktionskommittén för Läkemedelsboken, med Håkan Odeberg som ordförande.
Publicerad:
Läkartidningen 51/2007
Lakartidningen.se
