Enligt ett meddelande i DN den 7/11 2007 har en mördare, en man i 30-årsåldern, påbörjat läkarstudier på Karolinska institutet under innevarande höst. Kännedom om att en mördare studerar till läkare väcker två huvudfrågor:
1. På vad sätt ska det aktuella ärendet handläggas?
2. Är det nuvarande antagningssystemet tillförlitligt för att avgöra vilka sökande som är bäst lämpade för läkaryrket? Eftersom en mördare antagits till Karolinska institutets läkarprogram på bekostnad av någon annan sökande tyder allt på att den nu tillämpade metoden måste förbättras.

I ett etiskt betraktelsesätt är det lätt att besvara frågan huruvida en mördare ska ha rätt att fortsätta en påbörjad läkarutbildning. Den som med kall beräkning utfört ett planlagt mord är olämplig till att fullgöra de åligganden som hör till ett yrke som alltsedan Hippokrates´ dagar för omkring 2400 år sedan styrts av eden »att alltid lindra, att aldrig skada«. Psykiatriutredaren Anders Milton har med kraft hävdat denna åsikt i ett debattinlägg i DN den 20/11 2007.

Från rättslig synpunkt har det dock ifrågasatts huruvida möjligheten att få studera till ett visst yrke bör styras av aldrig så väl motiverade etiska principer. Karolinska institutets rektor har således angett att »varken domen i sig eller det faktum att den sökande utelämnat viktiga delar av sin personlighetsbeskrivning kan utgöra tillräcklig grund för att stänga av densamme«. Läkarförbundets ordförande har angett att hon är upprörd och ledsen över vad som skett och är tveksam till om en mördare ska kunna antas till läkarutbildning. Hon hoppas dock att Socialstyrelsen inte ska bevilja vederbörande legitimation att utöva läkaryrket.
Även om detta innebär att den aktuelle studeranden inte kommer att kunna arbeta som självständig läkare får han dock kontakt med sjuka människor under sin utbildning och som betald AT-läkare under nästan två år. Socialministern har framhållit att den pågående utredningen om patientsäkerhet bör förorda att de som ansöker om läkarlegitimation kontrolleras rörande eventuella begångna brott.
Det aktuella fallet och upptäckten för omkring 25 år sedan att en läkarstuderande hade misshandlat sin mor till döds tyder dock på att kontroll rörande eventuell kriminalitet bör genomföras redan i samband med antagningen till läkarutbildning. Samtidigt som en risken elimineras för att en genomgången utbildning inte kan utnyttjas, förhindras brottslingar från att under studietiden komma i kontakt med sjuka och lidande människor.

Ända sedan början av 1900-talet har antalet sökande till läkarutbildningen varit betydligt högre än antalet platser. Lämpliga studerande måste sållas fram. Fram till 1970-talet premierades de som hade de bästa gymnasiebetygen. De som byggde upp den svenska sjukvården och medicinska forskningen under 1950- och 1960-talen antogs enligt denna princip.
I början av 1970-talet framkom dock önskemål om att möjligheterna till att studera till läkare skulle förbättras för dem som hade arbetslivserfarenhet från i första hand sjukvården. Därefter har intelligenstest eller högskoleprov tillkommit som urvalsinstrument. Endast betyg vid avgång från gymnasiet, tid för arbetslivserfarenhet och resultat av högskoleprov har dock inte ansetts tillfyllest för att bedöma de sökandes lämplighet för läkaryrket. Behöriga sökande blir därför intervjuade för att få en inblick i detta förhållande.

Gången för den som önskar utbilda sig till läkare efter avslutad gymnasieutbildning kan vara enkel men är oftast tämligen komplicerad. Urvalet sker med gymnasiebetyg, med lottens hjälp och högskoleprov. De som når tillräckligt höga poäng vid högskoleprovet går vidare till intervju med en läkare och en psykolog.
Psykologens uppgift tycks vara att främst bedöma empati och s k social kompetens. Frågorna kan upplevas som integritetskränkande. Vanligen är de sökande dock väl förberedda på hur lämpliga svar ska formuleras. Ambitiösa, välmeriterade sökande riskerar att falla igenom på grund av oförmåga att framställa sig i förklarad dager.

Slutsatser: Fadäsen med att en mördare blivit antagen till läkarprogrammet vid Karolinska institutet beror främst på att nuvarande intervjusystem är helt utan värde då de sökandes lämplighet ska bedömas. Eftersom de intervjuade är anonyma är det omöjligt att kontrollera sanningshalten av deras uppgifter.

Det är angeläget att intagningssystemet med det snaraste förändras så att patienternas säkerhet blir tillgodosedd. Dessutom ska de som ser fram emot en läkarkarriär förskonas från uppenbart godtycke. En läkarutbildad människoföraktande fanatiker och mördare kan bli ett hot mot vårt samhälle.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.