Sedan 1990 röstar AT-läkarna i Skövde fram årets »Kärndoktor«. Man vill uppmärksamma en läkare som varit en god förebild, visat pedagogiska talanger och engagemang i AT-utbildningen. Priset är en vandringspokal med inskriptionen »pro claritate et scientia«; för ljus- och kunskapsspridning.
I motiveringen lyfts vikten av kunskap och kompetens fram. Kärndoktorn är bland annat z
– medicinskt kompetent
– rolig att arbeta tillsammans med
– intresserad av att öka kompetensen hos sina yngre kollegor
– förmögen att skapa god kontakt med patienterna.
De flesta »tävlingar« inom sjukvården belönar framförallt produktivitet. Jag tänker till exempel på mitt eget sjukhus kvalitets- respektive förbättringspris. I fjol (2007) utdelades Kvalitetspriset för ett arbete som ökat tillgängligheten till ECT-behandlingar. Förbättringspriset gick till endoskopienheten för dess öppna mottagning, dit patienterna kan komma för undersökning oanmälda, med remiss i handen, valfri dag mellan kl 13 och 14, vilket bl a eliminerat väntetiderna, ökat tillgängligheten och minskat onödig sjukskrivning respektive läkemedelsbehandling i väntan på undersökning.
Dock – patienten är knappast hjälpt av en snabb ECT om diagnosen depression är inkorrekt, och patienten är heller inte hjälpt av kort väntan på endoskopi om själva premissen för undersökningen är felaktig.
Inser våra beslutsfattare att denna »clinical expertise« (se Fakta) är en förutsättning för att dessa två verksamheter ska bli effektiva, dvs leda till inte bara kortare väntan på ECT och gastroskopier, utan även bättre resultat? Av statistiken man efterfrågar tycks intresset vara svalt. Man registrerar patientomsättningen på min avdelning, antal nybesök respektive återbesök jag tar, telefontider, utfärdade remisser och utskrivna recept, dvs produktivitet. Men som framgår av Figur 1 säger produktivitet inget om resultat, vilket för alla torde vara det väsentligaste.
Det förs ingen statistik över antalet handledarsamtal jag har, eller hur lång tid jag lägger ner på att instruera en yngre kollega i genomförandet av en procedur som jag på egen hand skulle utföra på en bråkdel av tiden.
Vi mäter inte »clinical expertise«, en av de viktigaste kvalitetsindikatorerna för en sjukvårdsenhet, exemplifierat med patienten som har träffat sju doktorer vid fem besök under många månader, tills någon slutligen tar sig tid att sammanställa informationen och dra en bärande slutsats.
Denna typ av process hamnar ju aldrig i något register. Sådana fall ser vi dagligen, eller hur? De är till och med en helt nödvändig ingrediens i praktisk sjukvård, men felstegen och de medicinska rundturerna blir färre och mindre riskfyllda med bättre klinisk färdighet, tid för reflektion, och handledning/interkollegial kommunikation. Mot detta är ytliga produktivitets- och marknadsstyrningsprojekt ett stort hot.
Kärndoktorn beröms också för
– sitt tålamod även när man inte arbetar snabbt eller ens rätt
– sin evidenssträvande professionalism samtidigt som han tar sig tid att lära ut, visa och instruera
– sin visade glädje när AT-läkare vill vara med på operation
– god människokännedom och för att alltid ha tid för sina studenter.
Hur kommer prestationsbaserad vinstdriven vård att påverka utbildningsinnehållet i AT- och ST-tjänstgöringen? Kommer distriktsläkarens motivation att hämta en ST-läkare för att titta på ett lärorikt fall att minska om detta innebär lägre inkomst på grund av längre och färre besök? Kommer ovannämnda kirurg att bli lika glad när AT-läkaren vill vara med på operation om längre och färre operationer leder till inkomstbortfall? Risken är också stor att ägare som driver vården i vinstsyfte kommer att ogilla moment som minskar genomströmningen av kunder (så kallas patienterna i de nya kundvalssystemen).
För marknadstroende är sjukvårdssektorn en enorm »framtidsbransch« där stora pengar finns att tjäna och där konkurrens och vinststyrning löser problemen. Men det är inte för att tjäna pengar vi blev läkare, vilket jag blev påmind om senare på kvällen, när kollegan som vann pokalen i fjol körde hem mig.
Han berättade att han följande dag skulle genomföra ett komplicerat ingrepp. Innan han gick till sängs skulle han, för att vara optimalt förberedd, läsa om de olika svårigheter som kunde tänkas dyka upp under ingreppet. I nattens mörker styrde en önskan om medicinsk, inte ekonomisk, förkovran.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.
Figur 1. I sjukvårdsdebatten jämställs ofta effektivitet med produktivitet, men som framgår av figuren säger produktivitet inget om resultat.
En vandringsljusstake med inskriptionen »pro claritate et scientia« (för ljus- och kunskapsspridning) ges årligen av AT-läkarna i Skövde till en läkare som varit en god förebild, visat pedagogiska talanger och engagemang i AT-utbildningen.
