Regeringen gav år 2006 Socialstyrelsen i uppdrag att, genom en rad nya uppdrag, stärka kvaliteten i ST. Nationella rådet för specialiseringstjänstgöring (ST-rådet) inrättades för att stödja Socialstyrelsens arbete samt för att få en bred förankring för de förändringar som ska genomföras. Rådet består av en ordförande och sju andra ledamöter, som alla utses av regeringen.
Utöver att ta fram nya målbeskrivningar fick Socialstyrelsen i uppdrag att stödja sjukvårdshuvudmännen för att uppnå hög kvalitet i ST. Det ska göras bland annat genom att främja utbildning av handledare inom ST, följa upp kvaliteten i ST samt utarbeta kriterier för utbildande enheter för att säkerställa att verksamheten har den bredd och inriktning som behövs för att erbjuda ST av hög kvalitet.
Arbetet med att ta fram förslaget har bedrivits i mycket nära samarbete med främst ST-rådet och företrädare för läkarprofessionens specialitetsföreningar. Varje specialitetsförening och sektion har medverkat genom en sk målbeskrivningsansvarig, och kontakter har hållits med samtliga.
Nyheterna innebär i korthet:
• Nya kompetenskrav enligt en ny modell med krav på lärandemetoder.
De nya reglerna ställer krav på sidotjänstgöringar och andra lärandemetoder, vilket leder till en bredare och högre kompetens hos våra färdiga specialister. Den nuvarande ordningen med alltför stor valmöjlighet vad gäller lärandemetoder har ofta visat sig medföra att nödvändiga tjänstgöringar för att nå en viss kompetens ersatts med kurser.
• Alla ST-läkare ska ha individuella utbildningsprogram och kompetenta handledare.
I förslaget till nya föreskrifter poängteras att all tjänstgöring ska ske under handledning. Handledaren ska ha genomgått handledarutbildning och inneha den sökta specialistkompetensen. Socialstyrelsen vill också att alla ST-läkare ska ha individuella utbildningsprogram som regelbundet revideras.
• All ST-utbildning ska ha administrativt stöd genom en studierektorsfunktion.
Även studierektorn ska vara specialistläkare med handledarutbildning. Studierektorsfunktionen är mycket viktig för att utrymme för handledning och nödvändigt stöd ska kunna ges till ST-läkarna samt för att bidra till en hög och enhetlig kvalitet i utbildningen. Idag varierar tillgången på en sådan stödfunktion, vilket motverkar en jämn utbildningskvalitet i olika verksamheter och över landet.
• ST-läkarens kompetensutveckling ska fortlöpande bedömas.
Med nuvarande system gör verksamhetschef och hand-ledare en kompetensbedömning om målbeskrivningens krav har uppnåtts i slutet av ST i samband med ansökan. Idet nya systemet kommer denna bedömning att kompletteras med fortlöpande bedömningar av ST-läkarens kompetensutveckling under hela utbildningstiden. På så sätt kan brister i ST-läkarens kompetens, det individuella utbildningsprogrammet eller i utbildningsmiljön tidigt åtgärdas.
• ST-läkaren ska fortlöpande dokumentera sin kompetensutveckling.
I dagens system finns inte några krav på fortlöpande dokumentation. I samråd med handledaren ska ST-läkaren kontinuerligt dokumentera sin kompetensutveckling. Detta ger både ST-läkaren, handledaren och verksamhetschefen ett bra underlag för såväl den fortlöpande som den slutliga kompetensbedömningen inför ansökan om specialistkompetens.
• Förbättrad godkännandeprocess med externa bedömare.
Utöver intyget från verksamhetschef och handledare, om att målbeskrivningens krav är uppfyllda, ska ansökan också innehålla intyg över kliniska tjänstgöringar, auskultationer, kurser och genomfört vetenskapligt arbete samt kvalitetsarbete. I dessa ska intygas att aktiviteterna är godkända och kompetensen i sina olika delar uppnådd.
Socialstyrelsen föreslår också att ett antal experter från varje specialitet ska bistå som externa bedömare i prövningen av ansökningarna. För att denna förändring ska kunna genomföras har Socialstyrelsen startat ett arbete med att utveckla ansöknings- och godkännandeprocessen med målsättningen att denna ska ske via Internet.
• Extern granskning av utbildande enheter.
Ytterligare en nyhet i förslaget är kravet på att utbildande enheter regelbundet ska genomgå extern granskning av utbildningens kvalitet. Socialstyrelsen anser att det egeninitierade förbättringsarbete som sker i samband med en extern granskning och det efterföljande åtgärdsarbetet är ett bra sätt att komma tillrätta med brister i utbildningsverksamheten och därigenom stärka kvaliteten i ST.
Det kontinuerliga förankringsarbetet som Socialstyrelsen bedrivit med berörda aktörer kommer att fortsätta genom ökade informationsinsatser när föreskrifterna är klara. Vi räknar med ett fortsatt gott samarbete med professionen, sjukvårdshuvudmännen och andra berörda.
Vi är övertygade om att vi med gemensamma krafter kan genomföra denna förändring, som ska ge oss en bättre specialistutbildning med hög och jämn kvalitet över hela landet. Vi har genom reformen en enastående möjlighet att förbättra förhållandena i ST!
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.
