Det cirkulerar många uppgifter kring Stockholms läns landstings arbete med att skapa ett bättre IT-stöd för journalhantering, förbättrad sekretess och ökad tillgänglighet till relevant patientinformation. En del är riktigt, men mycket av det som lyfts fram är rykten, missuppfattningar, fördomar och felaktigheter

Det är riktigt …
att arbetet har blivit försenat. De första tidsplanerna har inte hållits. Här ser vi många olika skäl. Vissa leveranser är försenade. En annan orsak är att det har varit svårt att genomföra den här typen av utvecklingsarbete i en så komplex organisation som Stockholm läns landsting. Dessutom finns det fortfarande rent juridiska hinder, som påverkar möjligheterna att utbyta information mellan olika vårdgivare.
att GVD-programmet (gemensam vårddokumentation) har avslutats. Det stämmer, men är inget dramatiskt. Redan tidigt under arbetets gång bestämdes slutpunkten till årsskiftet 2007/2008. Hädanefter har den ordinarie linjeorganisationen inom landstinget ett gemensamt ansvar för att utveckla IT-stöden.
att den framtida utvecklingen i högre grad än hittills kommer att bygga på färdiga och beprövade lösningar. Därför påbörjas inte nya projekt som bygger på ett utvecklingsarbete i egen regi eller i samarbete med leverantörer.

Men det blir fel …
när GVD beskrivs som ett IT-projekt. Målet ligger dock långt från tekniken. Syftet är att skapa patientsäkerhet, tillgänglighet och effektiva rutiner. Informationsteknologin är ett viktigt och naturligt hjälpmedel i likhet med annat tekniskt stöd inom vården, till exempel röntgen- eller laboratorieutrustning, strålkanoner och vanliga telefoner.
när kostnaderna överdrivs. Där sprids ofta helt ogrundade uppgifter. Hittills har arbetet kostat 300 miljoner kronor. GVD-programmet höll sig väl inom sina budgetramar (80 miljoner kronor per år).
Kritikerna glömmer dessutom ofta alternativen. Kostnader för investeringar och utveckling måste vägas mot vad det kostar att behålla gamla rutiner och gammal teknik, och vad det kostar att lägga resurserna på andra, alternativa, investeringar.
Mycket talar för att landstingets arbete redan har bidragit till rationalitet och goda ekonomiska lösningar. Till exempel har antalet aktiva journalsystem inom Stockholms läns landsting ungefär halverats under de senaste åren.
när kritiker utan direkt insyn i arbetet påstår att kostnaderna är »bortkastade« och att vi kan se tillbaka på »fem förlorade år«. Det är i grunden helt fel. Resultatet är mycket mer än ett pilotprojekt i Hallstavik. Det tidigare GVD-programmet, det fortsatta arbetet med IT-strategin, den nationella samordningen samt de tjänster och produkter som har tagits fram är – och kommer även i framtiden att vara – värdefulla grunder för ett arbete som fortfarande pågår, med till exempel införandet av en portal- och behörighetstjänst, samlad läkemedelsinformation, e-arkiv osv.

För att sammanfatta: Även om utvärderingen inte är klar än kan man nog säga att det projekt i Hallstavik som Läkartidningen beskriver i 5/2008 (sidan 276) är ett framgångsrikt pilotprojekt i ett försenat vårdutvecklingsarbete som hållit sig inom budget. Nu fortsätter arbetet, med erfarenheter som är viktiga att ha med sig när de produkter och tjänster som landstinget har arbetat fram nu successivt kommer i bredare användning.