Vi tackar Bengt Hj Möller för synpunkterna och beklagar ifall artikeln på något sätt varit otydlig i sin formulering.
De siffror som Möller framför i sin debattartikel stämmer inte. Läser man artikeln noggrant framgår det att de grupper som redovisas är totalantalet patienter med hjärtinfarkt, respektive antalet patienter med infarkter med ST-höjning eller vänstergrenblock, vid ankomsten till sjukhuset. Möller har tolkat siffrorna som om det var de som fått respektive inte fått PCI-behandling som redovisas, vilket inte är korrekt.

En jämförelse mellan dem som fått respektive inte fått PCI-behandling låter sig inte göras på ett sjukhus, eftersom patientantalet är för litet för multivariat statistisk kompensation för olikheter i de två grupperna. Jämför man grupperna i univariat analys som Möller föreslår, skulle utfallet för 30-dagarsmortalitet bli följande. PCI-behandlade patienter år 2005: 5 döda av 229 (2,2 procent), och år 2006: 12 döda av 391 (3,1 procent), P=0,62. För icke PCI-behandlade år 2005: 80 döda av 440 (18,2 procent), och år 2006: 46 döda av 357 (12,9 procent), P=0,051.

Dessa siffror kan välvilligt tolkas som om ökad medicinsk terapi år 2006 bidragit till en gränssignifikant minskning av mortaliteten hos icke PCI-behandlade, medan den medicinska terapin inte haft någon effekt alls på dem som PCI-behandlats. Samtidigt skulle man kunna dra slutsatsen att tidig PCI vid vårdtillfället minskar mortaliteten hos hjärtinfarktpatienter till mindre än en fjärdedel av vad enbart medicinsk behandling gör (P0,001). Detta är givetvis inte ett korrekt sätt att jämföra, då det råder en stark selektion när det gäller vilka patienter som får och inte får PCI. Det korrekta sättet att utvärdera vad den nya regimen i Värmland betytt är det sätt som redovisas i den ursprungliga artikeln [1].

Slutligen hänvisas även till Courage-studien [2], som inte är relevant i det aktuella fallet eftersom denna studie endast fokuserade på stabil angina och inte på akut ST-höjningsinfarkt, eller på instabil angina, som även ingår i materialet från Värmland. Couragestudien visade att radikalt optimerad medicinsk behandling av patienter, som först undersökts med kranskärlsröntgen, var likvärdig med PCI, sedan man uteslutit 33252 (93,6 procent) av de 35539 patienterna med initialt misstänkt stabil angina.
Courage-studien visar att sträng optimal medicinsk terapi är likvärdig med PCI i en liten, mycket selekterad grupp med stabil angina, vilket även påvisats i tidigare studier. Studien säger inte hur vi ska agera i alla fall av stabil angina, och ingenting alls om hur vi ska agera i fall av akuta koronara syndrom som i Sverige utgör majoriteten av dem som får PCI-behandling.




Läs Bengt Hj Möllers inlägg

PCI-etableringen som sådan ger ingen minskning av dödligheten