Det har förts en diskussion om vilken behandling av bukaortaaneurysm som är bäst, endovaskulär teknik eller öppen kärlkirurgi [1-3].
Förespråkaren för den öppna tekniken [1] har utgått från överlevnadsdata ur Swedvasc – Svenska kärlregistret – och hävdar att patienter som opereras med öppen teknik i Sverige har samma överlevnad som de som opererades med endovaskulär teknik i publicerade randomiserade studier. En av grupperna som argumenterat emot [3] denna åsikt hänvisar till att registerstudier kan tendera att missa fall med komplikationer och postoperativ död och att siffrorna från kärlregistret skulle kunna vara missvisande.

Vi vill därför lugna Delle och medarbetare [3] med att de kan lita på siffrorna från Swedvasc, vilket är ett prospektivt register. Vi genomför just en valideringsstudie, där vi har fått hjälp av Epidemiologiskt centrum (EpC) vid Socialstyrelsen att jämföra de ingrepp som registrerats i patientregistret med dem som har registrerats i Swedvasc under år 2006. Jämförelsen görs på individbasis med hjälp av personnummer. Swedvasc registrerade år 2006 93,1 procent av de 1239 bukaortaaneurysm som behandlades 2006 och rapporterades till Patientregistret.

En stor del av bortfallet var lokaliserat till ett länssjukhus, som under 2006 registrerade mycket få ingrepp i Swedvasc på grund av dålig läkarbemanning. Efter kontakt mellan kollegorna där och ledningsgruppen har dock denna situation kunnat lösas, och under 2007 har registreringen normaliserats. En annan del av bortfallet berodde på enstaka ingrepp som har utförts vid små länsdelssjukhus som inte deltar i registret.
Då bortfallet var litet blir den statistiska osäkerheten stor. Mortaliteten bland de få som inte registrerats var högre för oplanerad öppen operation men ökade inte mortaliteten för hela den gruppen när de adderades. Det var heller ingen skillnad i mortalitet mellan de två teknikerna i den icke-registrerade gruppen uppdelat på planerade och akuta ingrepp! Här utnyttjades förstås den automatiska kopplingen till folkbokföringen, som ger helt säkra data avseende överlevnad.

Kanske borde Delle och medförfattare litat bättre på sin egen registrering mot bakgrund av att vid deras tre sjukhus återfanns 97,1, 97,4 respektive 97,7 procent av de bukaortaaneurysm som de behandlade och rapporterade till patientregistret, även i Swedvasc. Vi hoppas att de fortsätter med denna föredömliga registerdisciplin!