Västra Götalandsregionen (VGR) har bildat ett medicinskt kompetensutvecklingsråd med uppdrag att bland annat organisera och genomföra regionsgemensamma utbildningar för specialister.
Under AT- och ST-tjänstgöringen sker en gradvis kompetensförhöjning av teoretiska och praktiska kunskaper med stöd av väldefinierade målbeskrivningar och av handledning. SK-kurser och regelbundna lokala utbildningsaktiviteter bidrar till denna utveckling, och handledaren förväntas kontinuerligt se till att målbeskrivningen uppfylls. Men efter genomgången specialistutbildning upphör denna kvalitetssäkring.
Av tradition har fortbildningen av specialistkompetenta läkare nästan uteslutande skett via inbjudningar från läkemedelsindustrin, företrädesvis utanför arbetstid. Dessa utbildningar har sällan utgått från specialistens behov, utan har i stället ofta skapats för att höja kunskapsnivån kring behandlingen av vissa sjukdomar där ny läkemedelsbehandling introducerats. Utbildningens objektivitet har därför ofta ifrågasatts. Detta har lett till att man under senare år krävt granskning och godkännande av dessa utbildningar för att de ska få erbjudas läkare.
En överenskommelse om samverkansformer mellan läkemedelsföretag och medarbetare inom den offentliga hälso- och sjukvården har avtalats för att »bibehålla full trovärdighet och en oberoende ställning«.
Utbildningar från läkemedelsindustrin har ofta samtidigt vänt sig till både specialister och läkare på olika stadier av kompetensutveckling, vilket har gjort att det funnits en betydande diskrepans i auditoriets kunskaps- och erfarenhetsnivå.
Det är arbetsgivaren, dvs sjukvårdshuvudmannen, som ansvarar för medarbetarens fortbildning. Denne har vanligen inte ställt några formella krav på regelbunden fortbildning, utan har förlitat sig på den enskilde specialistens eget initiativ. En färdig specialist har sålunda kunnat arbeta många år inom sin specialitet, utan att arbetsgivaren har ställt några som helst krav på fortbildning.
Under 2006 skapades i Västra Götalandsregionen ett regionalt medicinskt kompetensutvecklingsråd bestående av studierektorer från var och en av de tretton största specialiteterna. I uppdraget ingår bland annat
1. att organisera och genomföra regionsgemensamma utbildningar i egen regi med interna och externa lärare
2. att följa specialitetens utveckling nationellt och internationellt
3. att bevaka och kvalitetsbedöma vissa externa kurser och konferenser.
Olika modeller för regionsgemensamma utbildningar har diskuterats inom kompetensutvecklingsrådet och vid specialiteternas sektorsråd. Här redovisas den modell som prövats inom specialiteten internmedicin.
Inom Västra Götalandsregionen erbjuds alla specialister i internmedicin en fortbildning som omfattar tolv endagskurser. Samtliga endagskurser återkommer varje år vid samma tidpunkt, tex gastroenterologi och hepatologi i januari, lungsjukdomar och allergologi i februari osv. Under perioden juni–augusti hålls inga kurser. Nio kurser är förlagda till Sahlgrenska Universitetssjukhuset, medan övriga tre hålls på andra sjukhus inom regionen (Borås, Norra Älvsborgs Länssjukhus och Skövde). Varje specialist förväntas delta under tre kursdagar per år, vilket innebär att hela kursprogrammet om tolv endagskurser avverkas på fyra år. Under det femte året inhämtas eventuellt missad kurs.
Därefter inleder specialisten en ny fyraårsperiod med samma tolv ämnen, vilket innebär att varje specialist kontinuerligt uppdaterar vart och ett av de tolv ämnena var femte år. En specialist med grenspecialitet genomför elva kursdagar. Därutöver förväntas specialisten utifrån den egna kompetensprofilen delta i nationella och internationella fortbildningsaktiviteter, som han eller hon stämt av med sin verksamhetschef.
I sektorsrådet för internmedicin deltar studierektorn tillsammans med verksamhetschefer för alla medicinkliniker inom VGR. Verksamhetscheferna uppmuntras att i utvecklingssamtal med specialister i internmedicin framföra betydelsen av att delta i den årliga fortbildningen. Detta formaliseras i en personlig kompetensutvecklingsplan.
För varje kurs finns en ansvarig kursledare som i samråd med studierektorn planerar kursinnehållet. Föreläsarna uppmanas bidra till en ökad diskussion med hjälp av fallbeskrivningar och användning av mentometer. Läkemedelsindustrin medverkar inte i fortbildningen och bidrar inte heller med någon form av sponsring.
Deltagarna faktureras för tre kursdagar per år, medan föreläsarna arvoderas med en arbetsdags förberedelsearbete per föreläsningstimme. Ersättning för förlorad arbetstid utgår till föreläsare utanför VGR.
Sedan starten i januari 2007 har sex kursdagar genomförts. Schemat för 2008 framgår av Figur 1, och i Figur 2 visas programmet för årets kurs i gastroenterologi och hepatologi.
I fortbildningen deltar för närvarande 135 specialister, vilket motsvarar cirka 35 deltagare per kursdag.
Kursutvärderingen har hittills varit övervägande positiv med ett genomsnittligt betyg på 4,1 (5-gradig skala). I kursutvärderingen har deltagarna dessutom påpekat att möjligheten att träffa specialistkollegor under dessa former underlättar diskussionen kring gemensamma admi- nistrativa och kliniska problem. Utvärderingen har också visat att man föredrar separata kursdagar framför tvådagarskurser med övernattning.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.
