Kommmentar till artikeln »Säker kirurgi räddar liv – ska Sverige vara med?« av Jon Ahlberg och Irini Antoniadou (Läkartidningen 8/2008, sidorna 544-7).

Vid övre gastrosektionen vid kirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro, har vi under många år arbetat med säkerhetstänkandet vid kirurgi. Vi har försökt att efterlikna flygindustrins säkerhetsrutiner i den mån det nu varit praktiskt möjligt.
År 1995 infördes rutinmässig videoinspelning av all vår laparoskopiska kirurgi. Vi fick på så sätt möjlighet att postoperativt analysera operationsteknikerna vid oväntade postoperativa komplikationer. Videoinspelningarna har även kunnat användas i andra situationer för att förbättra utbildningen av kirurger under utbildning, färdiga specialister och övrig vårdpersonal. Vi har haft mycket stor nytta av denna rutin.
De senaste tre åren haft vi också testat ett system där vi även haft ljudupptagning från operationerna. Operatören och assistenten har haft trådlösa mikrofoner, och deras kommentarer spelas in på videobandet. Man kan på så sätt postoperativt få en god uppfattning av hur operatör och assistent resonerat inför de olika stegen under operationen.
De videosekvenser som vi bedömer har stort utbildningsvärde presenteras fortlöpande på kirurgklinikens videoarkiv http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv . Den årliga besöksfrekvensen på videoarkivet tyder på att filmsekvenserna är uppskattade. Årligen spelas filmerna upp ca 130 000 ggr.
För att ytterligare förbättra säkerheten kring operationsstarten har vi i ett par år använt oss av checklistor där vi före operationsstart kontrollerar ett antal punkter så att onödiga avbrott under operationen undviks. Man funktionstestar den apparatur som skall användas, kontrollerar att samtliga instrument finns på salen, kontrollerar att sladdar, slangar, spol och sug fungerar, m m. Checklistan möttes initialt av viss skepsis av operationssjuksköterskorna men har kommit att bli allt mer uppskattad och fungerar nu utmärkt.

Mycket av säkerhetstänkandet kan omsättas i praktiska rutiner med små ekonomiska resurser, och den kliniska nyttan är odiskutabelt hög. De rutiner som vi infört har kommit att förbättra vår laparoskopiska kirurgi, strama upp rutinerna kring operationerna, och tack vare informationsspridningen via videoarkivet har kollegor i Sverige kunnat ta del av våra erfarenheter; sammantaget har dessa rutiner kommit att öka säkerheten för våra patienter.




Säker kirurgi räddar liv – ska Sverige vara med? Jon Ahlberg, Irini Antoniadou