I Läkartidningen 14/2008 (sidorna 1024-5) finns en debattartikel av Kjell Nyman, »Ogrundad hyllning till Vårdval Stockholm«. I artikeln hänvisas till ett diagram med Stockholms läns sjukvårdsområde som källa. Diagrammet är ett av flera räkneexempel, och utan närmare förklaringar blir det missvisande.
Det valda räkneexemplet baseras på faktiskt antal besök 2006 och den faktiska listningen i maj 2007. Det ger inte en korrekt beräkning av vilken ersättning som kommer att erhållas 2008.
Kapiteringsersättningen enligt ersättningsmodellen utgår endast för aktivt listade patienter medan den tidigare ersättningsmodellen innebar att kapiteringsersättning erhölls för samtliga mantalsskrivna personer i Stockholms län. Listningsgraden har varierat kraftigt mellan olika vårdcentraler inom den landstingsdrivna primärvården, från 40 procent till 97 procent med en genomsnittlig listningsgrad 2007 på 82 procent. Med ersättning enbart för aktivt listade patienter har listningsgraden givetvis ökat, vilket är ett av målen.
Även antalet läkarbesök bedöms öka med det nya systemet, vilket är ytterligare ett av målen för att öka tillgängligheten. Med en ökning av antalet läkarbesök till den nivå som i artikeln anges vara rimlig (högst 2500 besök/läkare) kommer den totala ersättningen till den landstingsdrivna primärvården (som idag har 80 vårdcentraler och svarar för ca 50 procent av den totala primärvården i Stockholms läns landsting) att öka med några procent jämfört med 2007, inte minska som felaktigt anges i artikeln.
Med den tidigare ersättningsmodellen var det stora skillnader i ersättning mellan olika vårdcentraler. I vissa fall fanns det inte någon saklig grund för skillnaderna, medan det i andra fall fanns en välmotiverad koppling mellan ersättningsnivå och vårdtyngd.
I den nya ersättningsmodellen är ersättningen lika, och den enda vårdtyngdsfaktorn som beaktas är ålder. Detta kommer att medföra en i många fall välmotiverad utjämning av ersättningarna i de fall tidigare skillnader saknade saklig grund. Men det bedöms också leda till att 10–12 vårdcentraler i områden med stor vårdtyngd inom den landstingsdrivna primärvården kommer att få ändrade ekonomiska förutsättningar som innebär behov av verksamhetsanpassningar.
