Katalin Zara med flera har med stöd från Medeca skrivit en artikel rörande smärtskattning vid användning av adrenalininjektorer i LT nr 19/2008 (sidorna 1388-90) [1].
Ingen av injektorerna uppfattades som smärtsam. Resultaten i smärtskattning för de båda autoinjektorerna var låga, 4,9 respektive 14,6 på en skala om 100. Vilken klinisk betydelse har denna statistiskt uppmätta skillnad mellan två så låga värden? EpiPen har en längre och grövre nål än Anapen, en administrationsteknik där man slår pennan mot låret för att komprimera subkutis och nå intramuskulärt, samt en snabbare tömning av adrenalinet, vilket torde förklara resultatet.
Men är en liten skillnad i injektionssmärta verkligen det viktigaste då man strävar efter intramuskulär administration av adrenalin för att snabbt häva en anafylaktisk, potentiellt livshotande reaktion?
Artikeln ger vidare behov av förtydliganden då man ger förslag på framtida forskningsprojekt. Man skriver: »Det är osäkert om Anapen/EpiPen når lårmuskeln hos individer med ett stort lager underhudsfett. För att påvisa om detta har någon klinisk betydelse krävs ytterligare studier.«
Detta är förvisso sant för Anapen, för vilken ingen publicerad klinisk dokumentation finns (PubMed).

För EpiPen finns publicerade studier i vilka ett snabbt upptag av adrenalin i cirkulationen efter injektion är visat [2-4]. Sammanfattningsvis är det dokumenterat att injektion av adrenalin i låret med EpiPen administrerar läkemedlet intramuskulärt och ger ett snabbt upptag av adrenalinet, även på kraftiga patienter. För Anapen saknas denna dokumentation, och författarna av artikeln i LT nr 19/2008 har rätt i att kliniska studier med farmakokinetiska data på Anapen är på sin plats.
*
Båda författarna är anställda av ALK Sverige AB, marknadsföringstillståndshavare för EpiPen.