Det utan jämförelse största sömnproblemet hos skolbarn är sedan länge sk försenad sömnfas. Tiotusentals svenska ungdomar har numera, särskilt under vinterhalv-året, svårt att somna före midnatt hur tidigt de än lägger sig. De har svårt att vakna på morgonen, förmår inte få i sig det viktiga frukostmålet, halvsover de första lektionerna och kan inte tillgodogöra sig skolundervisningen vidare bra förrän framåt eftermiddagen.
Många hämtar aldrig riktigt igen sin sömnskuld. De kroniska stresstillstånd detta medför är sannolikt en starkt bidragande orsak till att depressioner blivit så vanliga hos våra tonåringar.

Försenad sömnfas har många samverkande orsaker. Tonåringar har i alla tider tenderat att bli vad man kallar kvällsmänniskor, men det är först när vi fått en kultur med dataspelande, surfande, SMS:ande och chattande på kvällarna som det blivit ett riktigt stort problem. I de svåraste fallen, då problemet kvarstår högt upp i åldrarna, talar man om »delayed sleep phase syndrome« (DSPS) eller »disorder« (DSPD).
Det är dygnsrytmen, den inre klockan, som inte går i takt med naturens och arbetslivets klockor. Den är konstruerad för att styras av dagsljuset, särskilt det på morgonen, men den styrningen sätts ur spel av konstgjort ljus på kvällen. Att skolbarnen numera skjutsas till skolan och att de som tonåringar – i elevdemokratisk anda – slipper att gå ut på rasterna gör saken ännu värre.

En strikt sömndisciplin med fasta uppstigningstider på helgerna och dagsljuslampa på morgonen kan minska sömnfasförskjutningen, men det är oerhört svårt för de flesta tonårsföräldrar att få med sig sina ungdomar på en sådan regim. Det finns också ett betydligt enklare hjälpmedel att ta till när de råden inte ger tillräcklig effekt.
Vår inre klocka styrs nämligen inte bara av ljuset. I ett återkopplingssystem styrs den också av det melatonin som tallkottkörteln insöndrar. Hjälper man kroppens styrning av klockan på traven genom att ge en liten dos melatonin några timmar innan tallkottkörteln startar sin produktion, ruckar man den inre klockan litet framåt.
Tar en sömnstörd elev melatonin flera eftermiddagar/ kvällar i rad kan han somna allt tidigare och blir snart piggare på morgonen och förmiddagen. Han förblir en kvällsmänniska, men det går inte längre ut över hans betyg eller hälsa.

Melatonin har i USA sedan länge klassificerats som kosttillägg och säljs fritt i livsmedelsbutiker, trots att några bra studier över eventuella biverkningar aldrig gjorts. Där-emot har många studier på djur och människor kunnat påvisa en rad positiva effekter – immunsystemmodulerande, antioxidativa, blodtryckssänkande, cancerförebyggande med mera – vilket fått miljoner amerikanare att knapra melatonin mer eller mindre regelbundet.
I Sverige, däremot, är melatonin licenspreparat. Först i år har Läkemedelsverket godkänt en depåtablett, Circadin, för användning vid förmodad melatoninbrist hos patienter över 55 år. Företaget som lyckats få tabletten godkänd har utnyttjat Läkemedelsverkets obegripliga policy och saluför sin tablett till ett pris av 7 kronor och 76 öre. I USA betalar man 34 öre för samma sorts tablett.
Men alla ungdomar som har svårt att klara skolan på grund av kronisk sömnbrist får inte sina botemedel godkända, trots att dokumentationen för effekt vid försenad sömnfas [1, 2] är betydligt mer övertygande än den blygsamma effekten på äldre [3]. Läkemedelsverket skriver om Circadin att det har »en god säkerhetsprofil avseende såväl biverkningar som beroende och utsättningsreaktioner«. Det torde gälla även vanligt melatonin. Inga biverkningar har upptäckts på ungdomar heller, trots decenniers fritt bruk i USA.

Jag har vid det här laget god erfarenhet av hur effektivt man kan hjälpa en elev med försenad sömnfas, sedan jag för några år sedan lärde mig att melatonintabletten ska tas tidigt på kvällen eller rentav på eftermiddagen. Innan dess ordinerade jag den bara någon timme före önskat insomnande, och då uteblev effekten ofta. Tallkottkörteln startar sin produktion några timmar före insomnandet, och melatoninet måste ges innan dess, helst flera timmar tidigare, för att kunna rucka klockan [4].
Det räcker med en liten dos [4]. Högre doser, upp till 5 mg, kan ibland ha en sömngivande effekt i sig, men den effekten är osäker. Den som vill läsa mer om dygnsrytmen och försenad sömnfas kan enklast göra det på min webbplats [5].

Jag fick nyligen ett brev från Läkemedelsverket där man om melatonin skrev att »övertygande evidens för effekt hos barn saknas« och att man därför anser att sådan behandling bör ske inom ramen för klinisk läkemedelsprövning. Uppfattningen strider mot vad American Academy of Sleep Medicine skrev i en översikt förra året: »The evidence is quite strong that melatonin, timed to promote a corrective phase advance, is an effective treatment for DSP« [6].
Jag har som skolläkare prioriterat att hjälpa elever med de medicinska problem som mest påverkar deras förmåga att tillgodogöra sig undervisningen. Det innebär att jag ägnar största tiden åt att fånga upp depressioner, neuropsykiatrisk problematik och sömnproblem. Alla dessa tillstånd har starka samband, och sömnproblem är det vanligaste.
Många moraliserar över tonåringar som vill sitta vid datorn hela kvällarna och över deras föräldrar som inte kan sätta gränser. De har aldrig mött problemen på nära håll. På kvällen fungerar dessa ungdomar som bäst – för många är det den enda tid de finner glädje i tillvaron. Vi bör unna dem hjälp med insomnandet så att den glädjen kan vara ogrumlad.
Varför vill Läkemedelsverket hindra mig och mina kolleger att hjälpa våra elever?
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.