Käkmuskulatur i avslappning tillåter – och förutsätter – att tänderna inte är i kontakt, det s k frivägsmellanrummet. Men stark stress kan helt eliminera detta. Patienten är sällan medveten om tandpressningen, eftersom den sker nattetid och omedvetet, undermedvetet. Kraften, tand mot tand, kan gå ända upp mot 60 kg! – tillräckligt för att frakturera helt friska, intakta tänder eller devitalisera pulpan. Långvarig press kan nekrotisera käkben och även irritera den känsliga slemhinnan i sinus maxillaris. Men det är ändå käkarnas slutarmuskler som tar mest stryk, i form av stelhet dagen efter, men framför allt intensiv huvudvärk, ibland kombinerad med käkledssmärta.
Merparten av patienter med huvudvärk vänder sig naturligtvis till sin läkare med sina problem. Men käkar och tänder är mera tandläkarens område. Detta komplicerar ibland bedömningen. Käkledsbesvär tas för »öronproblem«. Värk över ögonen skylls på brytningsfel. Hittas ingen rimlig etiologi blir det bråttom att utesluta malignitet. Om DT och MRT inte ger något svar tillgrips »empirisk behandling«, dvs psykofarmaka.
Etiologin är alls inte okänd för »ny daglig ihållande huvudvärk«, och den bör inte läkemedelsbehandlas. Stark fysisk och/eller psykisk belastning (av typ livskris) kan starta denna plötsligt påkomna intensiva huvudvärk. Då gäller det att man är observant inför tecken på tandpressning:
Smärta i en eller flera tänder, ibland i båda käkarna; tandfrakturer.
Stelhet, smärta i masseter- och/eller temporalismusklerna, enkel- eller dubbelsidig. Smärtar ibland, men inte alltid, vid palpation.
Temporalisanspänningen ger frontal huvudvärk. Beskrivs ibland »som ett band över pannan«.
Käkleden kan vara palpationsöm.
Sinusbesvär förekommer.
Inte sällan samtidiga besvär från nacke/axlar. (Stressade babianer visar tänderna och drar upp axlarna!)
Behandlingen, då? Traditionellt med bettskena. Behandlingen är långvarig, och alla tolererar inte att ha skenan i munnen. Jag föredrar att behandla (hittills ett hundratal) tandpressare med hypnos. En enda behandling, som ger häpnadsväckande gott resultat. Det förefaller som att en undermedvetet etablerad ovana också bäst elimineras i ett undermed-vetet tillstånd?