I en debattartikel i LT 41/ 2008 (sidorna 2859-60) framhåller Urban Forsum att vissa probiotikaprodukter marknadsförs på ett sätt som det inte finns vetenskaplig dokumentation för. Så långt är vi överens. Däremot anser vi att man skall hålla isär vad som är resultat från forskningsrådsstödd universitetsforskning och olika företags marknadsföring.

En aktuell hypotes är att immunmedierade sjukdomar, tex allergier, typ 1-diabetes och inflammatorisk tarmsjukdom som förknippas med hög levnadsstandard helt eller delvis skulle kunna bero på en förändrad tarmflora tidigt i livet [1]. En av de studier Forsum i kritiska ordalag refererar till är vår placebokontrollerade studie i vilken spädbarn randomiserades till intag av barngröt med eller utan den probiotiska bakterien L. paracasei ssp. paracasei stam F19 (Lactobacillus F19) under avvänjningen från 4 till 13 månaders ålder i syfte att undersöka effekter på tarmflora, immunförsvar samt insjuknande i allergier [2, 3].

Lactobacillus F19 uppfyller kraven för en probiotisk bakterie [4], har immunstimulerande effekter in vitro och är undersökt i ett flertal humanstudier [5, 6]. Den kritik Forsum anför är att vi inte förvissar oss om att Lactobacillus F19 koloniserar tjocktarmen. Probiotika i allmänhet koloniserar inte i den meningen att de blir kvar i mag–tarm- kanalen efter avslutad tillförsel. Om Forsum däremot menar överlevnad i tarmen är vi inte överens. Kliniska studier har påvisat mycket god överlevnad [2, 5, 6].
Den analysmetod vi använde bestod av två moment – först konventionell odling varefter kolonier med för Lactobacillus F19 karaktäristiskt utseende isolerades. Därefter användes RAPD-PCR med två olika primers som optimerats för att utskilja Lactobacillus F19 för konfirmering [7, 8].
Den springande punkten är dock att kolonisering inte nödvändigtvis är obligat för klinisk effekt, och för vissa effekter kanske inte ens överlevnad. I kliniska studier är det däremot viktigt att mäta följsamhet till behandlingen. I den aktuella studien noterade föräldrarna dagligen barnets intag av interventionsprodukt under hela studieperioden. Följsamheten var god i både probiotika- och placebogruppen [2, 3].

Vidare framhåller Forsum att L. paracasei används vid osttillverkning. Här behövs ett litet förtydligande: L. paracasei används inte i osttillverkning. Däremot tillhör den en grupp av laktobaciller som spontant kan finnas i mjölk, i mejerimiljön och således i ost. På samma sätt förekommer L. paracasei spontant i tarmen hos människor.
Laktobaciller förekommer sällan i spädbarns tarmflora om de inte tillförs regelbundet. L. paracasei återfinns i tarmfloran hos 15 procent av svenska spädbarn vid 6 månaders ålder och hos 7 procent vid 12 månader [9]. När det gäller den specifika stam av L. paracasei som vi använt, återfinns den spontant hos ca 2 procent av befolkningen. En skillnad i förekomst mellan två studiegrupper talar alltså starkt för en skillnad i tillförsel.

En handfull publicerade studier har undersökt om tillförsel av probiotika till spädbarn kan förhindra insjuknande i eksem, luftvägsallergier samt IgE-sensibilisering. Resultaten är inte entydiga. Med det vetenskapliga underlag vi har idag kan inte probiotika rutinmässigt rekommenderas i allergipreventionssyfte, vilket vi framhållit i olika sammanhang [2, 10].

Vi vill samtidigt framhålla att vi anser att forskningsområdet är högintressant och i stort behov av mer kvalificerad, forskningsrådsstödd forskning än vad som hittills varit fallet. Först då kan vi få svar på viktiga bakomliggande mekanismer och vilka slutsatser vi kan dra – och inte dra – om pre- och probiotikas eventuella funktionella effekter.