Socialstyrelsen blundar för utvecklingen av fosterdiagnostiska möjligheter och lämnar frågan till enskilda landsting utan övergripande nationellt stöd. Gravida erbjuds olika val beroende på bostadsort, och Sverige halkar efter många andra europeiska länder, inte minst Danmark.
Från 1 juli 2006 fastställdes lagen (2006:351) respektive förordningen (2006:358) om genetisk integritet av Sveriges riksdag. Genom lagen bemyndigas Socialstyrelsen att »meddela föreskrifter på området fosterdiagnostik och genetiska undersökningar«. Samma år utgav Socialdepartementets rådgivande organ SMER (Statens medicinsk-etiska råd) sitt yttrande, och SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) kom med det vetenskapliga underlaget. Sedan dess väntar vi på Socialstyrelsens slutgiltiga föreskrifter och allmänna råd.
Den 30 augusti 2007 lämnade Socialstyrelsen förslag till föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2007:X) om fosterdia- gnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik, samt föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2007:X) om genetiska undersökningar i hälso- och sjukvården till bl a Svensk förening för obstetrik och gyne-kologi (SFOG) för synpunkter.
Deadline för remissyttrande var redan 1 oktober 2007, vilket föranledde en febril aktivitet inom vår intresseorganisation. SFOG rymmer många arbets- och referensgrupper med professionellt intresse i ämnet, och styrelsen samlade in yttranden från grupperna inom mödrahälsovård, ultraljudsdiagnostik, infertilitet och assisterad befruktning, etik och även från enskilda engagerade kollegor.
Trots denna mångfald av kommentarer har vi sällan varit så enade! Vi var överens om att den enskilt viktigaste frågan – nämligen precisering av vilken fosterdiagnostik som bör erbjudas till alla gravida kvinnor i Sverige – saknades helt. Det finns i dag ett stort vetenskapligt stöd för att ålder som urval för fördjupad fosterdiagnostik med avseende på kromosomavvikelser bör ersättas med kombinerat test till alla gravida efter informerat val.
I våra nordiska grannländer Finland (Medicinalstyrelsen) och Danmark (Sundhedsstyrelsen) har man på ett framsynt och tydligt sätt preciserat detta. För att uppnå kravet på vård på lika villkor i vårt land krävs tydliga föreskrifter där det inte råder något tvivel om vad som avses med tex »ökad risk för kromosomavvikelse«. SFOG ansåg att remissförslaget måste omarbetas och kompletteras med en rad synpunkter. Sedan yttrandet inlämnats har SFOG haft upprepade kontakter med Socialstyrelsen, där vi undrat över när föreskrifterna kommer. Vi får inget konkret besked!
Vi anser att det är helt oacceptabelt att det ska dröja över ett år innan hälso- och sjukvården får de riktlinjer som starkt efterfrågas, och vi ifrågasätter Socialstyrelsens kompetens att hantera dessa frågor.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.
