Vid JUPITER! Sjukdomsmångleri!

AstraZeneca har i sitt letande efter indikationer för behandling med rosuvastatin (Crestor) hittat några områden där man kan jämföra med placebo i en randomiserad, stor resultatmåttsstudie. Risken är ju annars att man »förlorar« om man måste jämföra med etablerad statinbehandling i stället för placebo. Ett tidigare försök var att jämföra rosuvastatin med placebo på patienter med hjärtsvikt orsakad av ischemi [1]. Studien visade ingen effekt av rosuvastatin på det primära resultatmåttet jämfört med placebo.

Man har nu hittat en frisk grupp män och kvinnor med normalt LDL-kolesterol (3,4 mmol/l) och C-reaktivt protein (CRP) ≥2,0 mg/l mätt med högsensitiv metod (som inte används i rutinsjukvård; på vårt laboratorium, Unilabs, fd Capio Diagnostik, är CRP 5 normalt) där man jämfört 20 mg rosuvastatin/dag med placebo [2].
Studien, kallad JUPITER, avbröts i förtid eftersom signifikant färre i rosuvastatin-gruppen drabbades av det primära resultatmåttet (hjärtinfarkt, stroke, instabil angina, revaskularisering, kardiovaskulär död) jämfört med placebogruppen, 142 (1,6 procent) vs 251 (2,8 procent). Man kan också beskriva resultaten så att i rosuvastatingruppen var incidensen av det primära resultatmåttet 0,77 fall/100 personår (0,77 procent) och i placebogruppen 1,36 fall/100 personår (1,36 procent), dvs en relativ riskreduktion på 44 procent.
Det låter ju imponerande tills man tittar på den absoluta riskreduktionen som är endast 0,6 procent (1,36-0,77). Enligt författarna måste man behandla 95 individer i två år (number needed to treat, NNT) för att en ska slippa det primära resultatmåttet. Med en kostnad på 12,69 kr/tablett blir priset för att rädda en individ från något av resultatmåtten = 95 (gånger) 2 (gånger) 365 (gånger) 12,69 = ca 880000 kr. I USA är kost- naden högre, ca 2025000 kr (3,65 dollar = 29,20 kr/tablett).

Vinsten ska vägas mot riskerna, bl a en 25-procentigt ökad relativ risk att drabbas av diabetes om man tar rosuvastatin jämfört med placebo. I ärlighetens namn är den absoluta riskökningen bara 0,6 procent (3,0 vs 2,4 procent), dvs det blir en perfekt balans mellan nytta och risk (0,6 procent mot 0,6 procent). NNH (number needed to harm) blir 100:0,6 = 167, dvs 167 deltagare måste behandlas under i genomsnitt 1,9 år för att ytterligare en ska få diabetes.
Som vanligt försöker man slingra sig undan biverknings- resonemanget (att diabetes skulle kunna vara en biverkan av rosuvastatin) eftersom fynden kan vara slumpfynd och bygger på prövar-rapporterade fall. Någon oberoende resultatmåttskommitté har ju inte granskat dessa rapporter. Man skriver också att: »further study is needed before any causative effect can be established or refut-ed«. Det ordvalet används sällan när man vill visa på nyttoeffekten.
Av författarna har tio erhållit bidrag från de flesta företagen i lipidsänkarbranschen. Det gör att objektiviteten i artikeln [2] kan ifrågasättas. Endast tre av författarna verkar inte ha några bindningar till läkemedelsindustrin, därav de båda kvinnorna. Huvudförfattaren har också patent relaterade till användandet av högsensitivt C-reaktivt protein (CRP).

JUPITER är också ett vackert exempel på sjukdomsmång-leri, dvs att förflytta gränser för vad som är normalt (här till LDL-kolesterol 3,4 och CRP ≥2) så att så många som möjligt kan stämplas som sjuka eller anses ha ökad risk att bli sjuka och därmed potentiellt läkemedelskrävande – till stor glädje och profit för läkemedelsindustrin. Vi doktorer har ju också sysslat med detta i många år, tex när det gäller hypertoni. På det glada 60- talet var hypertoni ett blodtryck på 180/110 eller mera. Sedan dess har gränsen successivt sänkts till 140/90 (för annat om sjukdomsmångleri, se: www.diseasemongering. org>).
För att återgå till JUPITER så behöver AstraZeneca ävenledes bevisa att rosuvastatin är bättre än det mycket billigare simvastatin innan vi kan tänka oss att skriva ut det.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Båda författarna har varit och är prövare av olika studieläkemedel åt olika läkemedelsföretag. Vi har inte mottagit arvoden för föreläsningar eller för konsultuppdrag åt något läkemedelsföretag de senaste sex åren. Lennart Welin har varit biverkningsansvarig på ett stort läkemedelsföretag.