På uppdrag av EUs hälsodirektorat publicerades i februari 2008 slutversionen av en omfattande vetenskaplig utvärdering av eventuella hälsoeffekter vid bruk av rökfria tobaksprodukter och med särskilt fokus på svenska snusprodukter (SCENIHR: Health effects of smokeless tobacco products). Bakgrunden är det nuvarande EU-förbudet att saluföra svenskt snus inom EU, med undantag för Sverige. Förbudet har under senare år blivit allt mer kontroversiellt, inte minst med anledning av den pågående diskussionen inom vetenskapssamhället om potentialen i konceptet »tobacco harm reduction« där bruket av snus är en betydelsefull metod i samhället för att minska rökningens omfattande skadeverkningar.

I egenskap av svensk medlem av den internationella expertgrupp som ansvarat för SCENIHR-utredningen vill jag framhålla att de synpunkter och påståenden om snusets effekter på folkhälsan som framförs i Lars-Erik Holms och medförfattares debattartikel i Läkartidningen 48–49/2008 (sidorna 3501-2) inte överensstämmer med dem som SCENIHR-kommittén kommit fram till.
I SCENIHR-rapporten konstateras bland annat
• att snus högst sannolikt använts mer frekvent som rökavvänjningsmedel än nikotinläkemedel (frånvaron av kliniska prövningar av snus försvårar strikta jämförelser med farmaceutiska preparat)
• att snus, på det sätt som det används i Sverige, bidragit till den minskade och låga prevalensen av rökning och därmed haft en positiv effekt på den svenska folkhälsan
• att även andra samhällsåtgärder samverkat till att minska rökningen i Sverige, men att det är svårt att dra slutsatsen att snuset inte spelat en viktig roll.

Holm och medförfattare tar också upp snusets hälsoeffekter. Det är därvid anmärkningsvärt (men föga överraskande) att de inte nämner
• att det saknas vetenskapliga belägg för samband mellan snus och kroniska lungsjukdomar (t ex KOL och lungcancer), vilka svarar för nästan hälften av all tobaksrelaterad dödlighet inom EU
• att epidemiologiska studier av kardiovaskulära sjukdomar samstämmigt visat mindre riskökning med snus än med rökning
• att detta också gäller för det fåtal cancerformer där eventuella samband med snus har diskuterats.

Baserat på resultat från de egna hälsodataregistren har den svenska Socialstyrelsen tidigare förmedlat en balanserad och välmotiverad syn på snusets hälsorisker. Holms och medförfattares debatt- artikel tyder på att Socialstyrelsen nu har övergett en sådan hållning och i stället vill driva en annan linje. Det är rimligt att ifrågasätta varför denna kursändring sker och vilken Socialstyrelsens roll är i sammanhanget.
Främjas verkligen folkhälsan av att en propaganda med diskutabel vetenskaplig evidensbas förs till torgs? Att dessutom i sådan propaganda från folkhälsosynpunkt likställa snus med cigaretter, t ex genom att återinföra cancervarningar på snusförpackningar, saknar övertygande stöd i den vetenskapliga dokumentationen inom området.