I sitt debattinlägg om ACCOMPLISH-studien (LT 7/2009, sidan 450) tar Curt Furberg upp mer allmänna resonemang om publiceringsbias av kliniska studier och att industrin har påverkat och snedvridit tolkningen av en rad läkemedelsprövningar.
Dessutom misstänkliggör han ACCOMPLISH-studien och hävdar att man skulle använt klortalidon i stället för hydroklortiazid i studiedesignen, trots att klortalidon i många länder är borta från marknaden (i Sverige sedan 1994).

Menar han dessutom att ACCOMPLISH-studien trots sin randomiserade och dubbelblindade design var manipulerad? I så fall är detta en stark anklagelse som bör riktas till studiens ledning i ett internationellt forum. Det står i publikationen [1] att de akademiska företrädarna designade och organiserade studien, som finansierades av NOVARTIS, ett företag som inte tillverkar den ingående kalciumantagonisten amlodipin vad jag vet.
Som bekant publicerades studien i New England Journal of Medicine, en medicinsk tidskrift av högsta internationella klass och med höga krav på studiers etik och integritet, vars förra redaktör, Marcia Angell, Furberg med gillande citerar.

Tyvärr har Curt Furberg hittills inte velat ge den samlade bild av sin syn på kalciumantagonister i hypertonibehandlingen sedan den kritiska debatten startade vid mitten av 1990-talet, som efterfrågats. Om minnet sviker så vill jag påminna Curt Furberg om den ledande roll han själv spelat i denna debatt, manifesterat i en lång rad kritiska publikationer [2-5].
När nu data är publicerade från ett flertal behandlingsstudier med kalciumantagonister, med bla överlägsen effekt av en amlodipinbaserad terapi mot konventionell terapi vid hypertoni (ASCOT, ACCOMPLISH) så vore det på sin plats att Furberg själv summerar sin vetenskapliga syn. Många förväntar sig detta, inte minst bland svenska läkare som följt debatten med intresse.

Alla medicinska sanningar är provisoriska, och det är aldrig fel att modifiera sina ståndpunkter i takt med tillgång till nya data, det möter enbart respekt. Just detta gjorde den kände brittiske lipidforskaren sir Michael Oliver som, trots att han initialt var kritisk mot kolesterolhypotesen, ändrade sig efter den första stora sta-tinstudien (4S) med orden: »When the facts change, I change my mind. What do you do?« [6]. I annat fall blir man tyvärr lätt en »bitter-ender«, för att använda en term från boerkrigets flydda dagar i början av 1900-talet.



Terapi vid högt blodtryck – hur ska den bäst utformas? Illustration: Airi Iliste