Svensk sjukvård är världsledande inom medicinska resultat. Trots detta drabbas var 12:e patient av en vårdskada. Samtliga landsting och regioner har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beslutat att intensifiera det förebyggande arbetet mot vårdskador genom den nationella satsning som nu pågår.
Sex viktiga områden har identifierats där evidensbaserade åtgärdspaket har tagits fram av ledande experter inom respektive område. Tre av områdena omfattar vårdrelaterade infektioner (VRI), och i tillägg betonas betydelsen av full följsamhet till basala hygien- och klädrutiner.
Punktprevalensmätningar (PPM) inom slutenvården görs halvårsvis. Metoden har valts för att öka medvetenheten om förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI) inom den egna verksamheten och på en nationellt övergripande nivå. SKL presenterar resultaten utan inbördes rangordning mellan landsting, sjukhus och specialiteter. Arbetet med resultaten ska användas i ett lärandestyrt, kontinuerligt förbättringsarbete som är grundat på evidensbaserade medicinska åtgärder.
Dessutom är inriktningen att förbättra processer och rutiner och att påverka praxis. Detta är ofta en nödvändighet för att möjliggöra en högre grad av följsamhet. Genombrottsmetoden används ofta som stöd, exempelvis i det 80-tal VRISS-projekt (Vårdrelaterade infektioner i vården ska stoppas) som SKL är involverat i. Dessutom pågår i de olika landstingen/regionerna ett mycket stort antal likartade projekt för att förebygga VRI. Bara inom Akademiska sjukhuset i Uppsala finns 37 sådana team.
Inom SKL pågår också arbetet med att utveckla ett nationellt stöd för en kontinuerlig infektionsregistrering, vilket då medför en incidensbaserad uppföljning. I avvaktan på detta används PPM. Vi är väl medvetna om de begränsningar och svagheter som ett sådant system har. Samtliga av de synpunkter som förs fram i debattinläggen ovan har belysts och beaktats i vårt interna arbete i samarbete med vårdhygieniker och en i övrigt bred representation av experter från olika specialiteter i landet.
Likväl innebär PPM en bra möjlighet att genom upprepade mätningar över tid följa den egna verksamheten. De erfarenheter som där erhålls kan även andra få del av. Vi bygger på så vis en fördjupad och ny kunskap som en del i ett större systemperspektiv. Flera landsting planerar också att upprepa mätningarna mellan de nationella mättillfällena.
Syftet med satsningen är att utveckla metoder för att bygga kunskap och få fram mätbara data som grund till en långsiktig och hållbar utveckling av svensk sjukvård så att den också blir den patientsäkraste i världen.
Läs mer om patientsäkerhetsarbetet på: www.skl.se/patientsakerhet .
*
SKL för gärna en direkt dialog med de olika specialiteterna om resultat som framkommer i PPM VRI i ett konstruktivt syfte som gynnar utvecklingen av patientsäkerheten. För samråd om detta, vänligen vänd er direkt till projektledaren för den nationella satsningen.
