Sveriges läkarutbildning med tidig klinisk kontakt är unik och något vi bör värna om. Dock finns rum för förbättring. Morgondagens läkare kommer att stå under andra krav än dagens, och utbildningen måste rimligen leva upp till detta. De föränd-ringar som görs måste utvärderas så att man kan rätta till där de inte har fungerat.
Steget efter utbildningen är AT, vilket grundutbildningen ska förbereda studenterna för. I dag finns ingen gemensam målbeskrivning för vad detta innebär. Därför arbetar MSF tillsammans med Läkarförbundet för ett framtagande av ett nationellt »core curriculum«, en nationell kunskapsbas för läkarutbildningarna i Sverige. Självklart med morgondagens läkare som utgångspunkt.
Rutegård m fl hävdar att MSF förespråkar mer specialistkunskap på bekostnad av baskunskap. De har då missförstått vad jag skrev. Vid »curriculum overload« måste man sålla vad som är baskunskap; det finns inte möjlighet att rymma in allt som fanns tidigare, det är det som är själva poängen med revideringen. Då det i dag inte finns möjlighet att fördjupa sig inom alla områden lämnar man till studenterna att själva välja vilka områden som de vill fördjupa sig i.
Ett reviderat curriculum och minskad tid för baskurserna gör att detaljinlärning varken är möjligt eller eftersträvansvärt. Lyckas inte studenterna att med moderna pedagogiska metoder tillförsäkra sig den baskunskap och förståelse som krävs ser vi det som ett misslyckande från kursledningen. Den bör då se över sättet som kunskapen förmedlas på.
Ledarskap innebär många aspekter, även patient–läkarrelationen. Som läkare är det ditt ansvar att leda patienten igenom allt vad sjukdom, etik etc innebär. Har man inte fått en klinisk koppling bör utbildningsmomentet ses över.
MSF står fast vid att det inte alltid är utformningen av utbildningen som blir fel utan ibland utförandet och kursledningarnas ovilja till förnyelse. MSF står för en dynamisk utbildning, under ständig utveckling till det bättre.
