Cirka 30 procent av alla patienter i primärvården har psykiska, psykosociala eller psykosomatiska problem. ­Depressioner är den största dia­gnosgruppen i sjukskriv­ningsstatistiken.
Den första juli 2008 tecknade staten och Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse om en rehabiliteringsgaranti för evidensbaserade rehabiliteringsinsatser med syfte att få sjukskrivna att återgå snabbare i arbete. Ersättning enligt rehabiliteringsgarantin utgår bland annat för kognitiv beteendeterapi till legitimerade psykologer med KBT- inriktning, men även till annan personal med grundläggande terapiutbildning med KBT-inriktning, bland andra socionomer, beteendevetare och pedagoger.
I Läkartidningen 13/2009 skriver sju professorer i klinisk psykologi tillsammans med företrädare för KBT-psykologernas intresseförening om vilken kompetens de anser borde krävas för arbete med behandling av psykisk ohälsa enligt rehabgarantin. Enligt dessa är det endast deras egen kompetens som duger. De hävdar också att yrkesgrupper som saknar klinisk utbildning och legitimation (kuratorer/socionomer, beteendevetare) överhuvudtaget inte bör komma i fråga som behandlare inom rehabgarantin och hänvisar till att dessa grupper saknar legitimation. Inte ens legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning och annan utbildningsbakgrund än psykolog kan enligt författarna komma ifråga!

Akademikerförbundet SSR är förvånat över den inställning och okunskap som de sju professorerna och KBT-psykologerna vittnar om när de vill utesluta andra kompetenser än sina egna i arbete med KBT och psykisk ohälsa. Mycket av dagens psykiska ohälsa är sammansatt och kräver både medicinska, psykiska och sociala insatser och uppmärksamhet på patientens inre och yttre värld samt hur dessa två världar samspelar.
Nyare forskning har visat att social påverkan och psykologiska tillstånd har stor inverkan på den biologiska funktionen. Det innebär att olika kunskapsområden måste samverka för att hjälpa och bota människor.

Kuratorer representerar det sociala kunskapsområdet. Av dem som bedriver samtalsbehandling i den offentligt ägda primärvården är 70 procent socionomer. De flesta har vidareutbildning i form av grundläggande psykoterapiutbildning, många med KBT-inriktning.
Socionomutbildningen innebär 3,5 års studier av samhällsvetenskapliga ämnen som social- och civil lagstiftning men också sociologi och psykologiska teoribildningar. Denna kombination är det som krävs för att optimalt arbeta med rehabilitering, då kunskap både om människors psyke och om regelsystemen som styr den yttre världen är en förutsättning inom rehabiliteringsarbete.

Att kurator/socionom hittills saknar legitimation beror varken på att utbildning, behandlingsansvar eller forskningsanknytning saknas. I dagarna presenterar regeringen de direktiv som kommer att ligga till grund för en behörighetsutredning om legitimation för kura­torer.
Rehabgarantin, och det förtroende för socionom/kurator som den innebär, är ett starkt argument från staten för att yrkeskåren ska betros med legitimation i stället för med yrkesförbud!