I Vetenskapsmagasinet den 9 februari ställdes följande fråga: Är ett och samma virus orsak till graviditetsförgiftning, svåra missbildningar, fosterdöd och plötslig spädbarnsdöd? TV-programmet, som skildrade forskning kring ett sorkvirus, har orsakat oro hos gravida och föräldrar till skadade barn.

I programmet refereras till två nyligen publicerade arbeten i vilka ett kausalsamband föreslås mellan Ljunganvirus (ett picornavirus isolerat från skogssork [1]) och såväl intrauterin fosterdöd som allvarliga missbildningar inom nervsystemet [2, 3].

I arbetet om intrauterin fosterdöd har fem fall undersökts med immunhistokemisk detektion av protein från Ljunganvirus med positivt resultat. Endast tre fall var dock positiva vid PCR-analys, en metod med betydligt högre sensitivitet. Vidare anges mängden RNA vara nära detektionsgränsen för PCR-testet, vilket inger osäkerhet om fyndens validitet. Endast en provlokalitet utföll positivt med båda metoderna, nämligen CNS från fall 4, vilket talar för att resultaten av de två detektionsmetoderna är inkongruenta. Vi har svårt att förstå hur det, som Niklasson och medarbetare hävdar, i flera fall kan finnas cellbundna virusproteiner utan detekterbara nivåer av viral nukleinsyra.

En liknande inkongruens återkommer i arbetet om kongenitala skador. I en grupp om tio fall med hydrocefalus finns endast ett fall där både PCR-analys och immunhistokemi utfallit positivt, och i inget fall redovisas positiva fynd med de två metoderna från samma provmaterial.

En tredje grupp (med anencefali) har undersökts endast med PCR. Det är dock osäkert om dessa positiva fynd återspeglar förekomst av Ljunganvirus, eftersom någon konfirmerande gensekvensering inte redovisas.

För att påvisa virusprotein med immunhistokemisk metodik är specificiteten hos använda reagens avgörande för tillförlitligheten. Även här råder oklarhet i de refererade arbetena. Under metoddelen anges att karakteriserade polyklonala sera riktade mot Ljunganvirusprotein använts [4]. Några resultat med dessa reagens redovisas inte. I stället rör de immunhistokemiska illustrationerna enbart monoklonala antikroppar, där data om framställning och specificitet inte publicerats. Det råder, enligt vår mening, betydande osäkerhet om huruvida de använda metoderna verkligen påvisar Ljunganvirusspecifikt antigen.

Vid hävdande av kausalitet mellan mikrob och sjukdom måste bevisen vara mer övertygande.

Vi anser inte att Niklassons och medarbetares studier ger något trovärdigt stöd för att Ljunganvirus skulle bidra till fosterdöd eller missbildningar, och det ska i sammanhanget påpekas att bevis för att Ljunganvirus ens kan infektera människa saknas i oberoende studier [5].