I Läkartidningen nr 6/2009 kommenteras det HSAN-ärende 3174/08 där en kollega fått en varning för att han behandlat en patient med infekterat kattbett med flukloxacillin.
Ulf Hallum, sakkunnig i allmänmedicin hos HSAN, har i stället skrivit att amoxicillin/klavulansyra är lämplig behandling vid infekterade kattbett.
Åren 1999–2001 genom­fördes en prospektiv studie av patienter med infekterade kattbett på 3 akutmottagningar i Stockholm; Karo­linska/Solna, Karolinska/Huddinge och Södersjuk­huset, sammanlagt 79 fall av infekterade kattbett.
Pasteurella multocida isolerades från sår eller led­vätska i 70 procent av fallen, Staphylococcus aureus fanns endast hos 2 patienter. Ingen specifik stafylokockbehandling gavs, och dessa patienters sår läkte ändå.
Samtidigt togs odlingar från munhålan hos 38 av de bitande katterna, och från 80 procent av katterna isolerades Pasteurella multocida. I inget fall isolerades Staphylococcus aureus.

Flukloxacillin och klindamycin är overksamma mot Pas-teurella multocida, och att ordinera dessa läkemedel är det vanligaste felet vid behandling av infekterade kattbett. Perorala cefalosporiner och erytromycin har också dålig effekt på Pasteurella multocida. Vi anser där-emot att det inte är nödvändigt med så bred behandling som amoxicillin/klavulan­syra vid majoriteten av in­fekterade katt­bett eftersom Staphylococcus aureus-infektion är ovanlig. Penicillin V är i de flesta fall tillräckligt som behandling av infekterade kattbett.