I sin debattartikel tar Reimer, Envall och Sjödin (RES) upp de farhågor som många privatpraktiserande läkare nu har. De undrar också över min och Läkarförbundets inställning till deras roll i svensk hälso- och sjukvård.
Ledaren var ämnad att beskriva läget i en mycket komplicerad fråga som nu förhoppningsvis kan få en lösning i den statliga utredning som pågår. Att de privatpraktiserande specialistläkarnas framtid i svensk hälso- och sjukvård är rejält hotad och att vi behöver ett system som är politiskt hållbart är vi helt överens om. Det som skiljer oss åt är synen på möjliga nya lösningar. RES vill utgå från nuvarande system och är nu bekymrade för att den öppna specialistvården ska inordnas i ett vårdvalssystem.
Läkarförbundet driver aktivt på så att lagen om ersättningsetablering ska följas i landstingen, men samtidigt är det angeläget att vi ser framåt och inte låser oss vid en lösning. Vi måste vara öppna för olika styrformer för den privata vården, där ersättningsetablering kan utgöra en del, upphandling och vårdval två andra. Kanske behöver vi ha olika system för olika delar av sjukvården; det finns nog inte en styrform som passar alla sjukvårdstjänster.
Läkarförbundet vill självklart ha system som stärker professionens roll, men ännu viktigare är att det passar patienternas behov. Läkarförbundets fullmäktige tog ställning för ett ersättningssy-stem som knyts till den enskilde yrkesutövaren, och det kan ske inom flera olika sy-stem.
Läkarförbundet arbetar nu intensivt för att hitta ersättningsformer som möjliggör bästa möjliga resursutnyttjande och samtidigt medför den mångfald vårdgivare som vi vill se i svensk hälso- och sjukvård. Det kommer att innebära både småskalig privat vård, privata större företag och offentligt driven vård.
