Anders G Olsson har gett en beskrivning av JUPITER-studien [1] i Läkartidningen nyligen [2] och följt upp med brev till redaktören i senaste numret [3]. Olsson är positiv till primärprevention med statiner till symtomfria individer med tecken till inflammation [2].

Som Olsson skriver är det metabola syndromet starkt representerat i studien. Fyrtiotvå procent av individerna hade metabolt syndrom, och tre fjärdedelar var överviktiga med ett BMI över 25,3. Över hälften av individerna hade BMI över 28,3, och en fjärdedel hade BMI över 32 [1]. Mot bakgrund av en absolut riskreduktion på 1,2 procent i det primära effektmåttet under 1,9 år med rosuva-statin jämfört med placebo bör denna överviktiga kategori av individer med tecken till inflammation och LDL-nivåer under 3,36 mmol/l i första hand erbjudas hjälp med att öka sin fysiska aktivitet och med kostintervention [4].
Fysisk aktivitet och kostintervention minskar inflammation [5], och fysisk aktivitet är associerad med minskad risk att drabbas av kardio- vaskulära händelser [6]. JUPITER sätter fokus på primär prevention, men fokus bör i första hand riktas mot underliggande mekanismer som orsakar inflammation.

Jämförelsen som Olsson gör av »number needed to treat« (NNT) från JUPITER-studien med andra studier är vilseledande. Olsson refererar till NNT på 12 från 4S-studien [7] och 45 från WOSCOPS [8] utan att ange effektmått. Man får anta att Olsson refererar till effektmåttet kardiovaskulär död eller hjärtinfarkt, vilket är skilt från det primära effektmåttet i JUPITER, vilket var en första kardiovaskulär händelse definierad som kardiovaskulär död, hjärtinfarkt, stroke, inläggning på sjukhus för instabil angina eller arteriell revaskularisering [1].
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Erhållit stipendium från Pfizer (mindre).