Förslag om en kvalitetssäkrad BUP-vård

Det barnpsykiatriska landskapet har förändrats enormt de senaste 30 åren. Läkaransvaret har vidgats och läkarkompetensen blivit betydligt viktigare. På 1970-talet var barnpsykiatern mer av en psykoterapeut, individuell diagnostik var ovanlig och medicinering förekom knappt. Dagens barnpsykiater ställer ofta både psykiatriska och neuropsykiatriska diagnoser såsom depression, tvångssyndrom, ätstörning, ADHD, autismspektrumstörning och bipolärt syndrom. Dessa allvarliga tillstånd kräver medicinsk kompetens och en modern behandlingsmodell inklusive farmaka och kraven är därmed högre på dagens barnpsykiater.

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) kan i dag hjälpa betydligt fler än för 30 år sedan. Men även om den evidensbaserade medicinen har vunnit intåg inom BUP, är det fortfarande godtyckligt vilken vård som erbjuds på BUP inom olika delar av landet, även inom samma landsting. Detta minskar patientsäkerheten.

Därför lanserar vi idén om en kvalitetssäkrad BUP-vård.

Vi pekar ut tre områden som är grundläggande för att garantera en kvalitetssäkrad vård.

1) På alla BUP-enheter ska remisser och nyanmälningar hanteras av en grupp där det alltid ingår en specialistläkare, för det är endast läkaren som kan bedöma den viktiga somatiska differentialdiagnostiken. Inom BUP:s slutenvård är denna handläggning troligen en regel, men inte alltid inom öppenvården.

2) BUP är en specialiserad medicinsk verksamhet där alla nya patienter ska träffa en läkare. Då bedöms den medicinska differentialdiagnostiken från början, patienten får snabbare hjälp, behandlingstiderna kan kortas, arbetet blir mer effektivt och resurserna används kostnadseffektivt.

Till BUP söker barn och familjer vid misstanke om psykiatrisk problematik. Enligt Nationell psykiatrisamordning utgör primärvården den första och BUP den andra linjens barnpsykiatri [1]. I en sådan specialiserad verksamhet ska patienten träffa en läkare, precis som i den övriga sjukvården. Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri har gjort en genomgång av Socialstyrelsens och HSAN:s ärenden angående BUP 2000–2005. Slutsatsen är att dessa tillsynsmyndigheter anser att den barnpsykiatriska patienten som regel ska ha en patientansvarig läkare [2].

3) En läkare ska alltid ingå i specialistteamet och träffa patienten vid utredningar angående psykiatrisk och/eller neuropsykiatrisk diagnos. Efter beslut om att en utredning ska ske ska den påbörjas inom en månad och slutföras inom fyra månader.

En läkare ska också ingå i utredningar för att somatisk sjukdom ska kunna uteslutas och för att många av tillstånden behandlas med farmaka och ofta är mycket allvarliga med en hög mortalitet.

Många BUP-enheter uppfyller inte dessa kvalitetskrav för utredningar. Vi exemplifierar med situationen för neuropsykiatriska utredningar i BUP i Stockholms läns landsting (SLL) 2006 [3]. Sammanlagt genomfördes över 1 000 utredningar. I en fjärdedel ingick ingen läkare. Detta år var alltså minst 250 neuropsykiatriska utredningar i SLL direkt oegentliga.

För barn innebär en längre tids psykisk ohälsa med stor funktionsnedsättning ett större lidande än för vuxna, därför att barns tidsperspektiv är begränsat, barnet lever ofta »här och nu«. Vi ansluter oss till psykiatrisamordningens uppfattning att »… barn och familjer med behov av stöd måste kunna identifieras tidigt och därmed få stöd och eventuell behandling innan problemen blivit stora« [1]. Av dessa skäl måste utredningarna ske inom rimlig tid.

Inom en kvalitetssäkrad BUP-enhet ska det alltså finnas en barnpsykiater, vilken 1) ingår i arbetsgruppen som handlägger alla remisser och inkomna ärenden, 2) är närvarande vid första mötet med en ny patient, 3) deltar i alla utredningar angående psykiatrisk eller neuropsykiatrisk diagnos och behandling. Efter beslut om utredning ska en sådan inledas inom en månad och slutföras inom fyra månader.
Den BUP-enhet som uppfyller dessa kriterier erbjuder en högkvalitativ barnpsykiatrisk verksamhet som gagnar patientsäkerheten, minskar patienternas lidande samt innebär ett mycket effektivt utnyttjande av BUP:s resurser. Om all svensk BUP-vård uppfyllde dessa kvalitetskriterier skulle den kunna bli världsledande.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.