I LT 21–22/2009 (sidorna 1452-3) ställer Olle Hollertz ett antal frågor med anledning av Patientsäkerhetsutredningen. En av dessa frågor är: »Vilken grad av oskicklighet, okunskap och slarv från individens sida ska ett system kompensera för?«
Intet system kan kompensera för detta. Däremot kan man ha procedurer som säkrar att de som ska arbeta med systemet är uppdaterade och har fastställd skicklighet och kompetens för arbete i högrisksystem.

Hur gör de branscher, flyg och kärnkraft, som gärna från sjukvårdens sida framhålls som föredömen vad gäller säkerhet (och med rätta – de är cirka hundra gånger säkrare)? De har ett system för säkerhetsledning, ett »safety management system«, som tillsammans med myndighetskrav tillförsäkrar organisationen personal med godtagbar kompetens.
Behörigheten att arbeta i dessa organisationer är tidsbegränsad och förnyas av tillsynsmyndigheten när tillfredsställande dokumentation har inlämnats för genomgångna teoretiska och praktiska prov samt för genomgången utbildning i »ovanliga situationer«. Aktuella myndigheter i Sverige är Transportstyrelsen och Strålskyddsmyndigheten.
För piloter gäller halvårsvis träning i simulator, kombinerat med kunskapstest. Här tränas i huvudsak oregelbundna situationer, dvs sådant som piloten ska kunna men som inträffar så sällan att man inte annars uppnår tillräcklig färdighet för att hantera situationen. Årligen testas piloternas förmåga att följa gällande procedurer genom att en speciellt utsedd pilot följer med i cockpit. Slutligen tränas de årligen i en »mock-up«, där de övar tillsammans med kabinpersonal i att hantera olika situationer. Piloternas »rating« ska förnyas varje år av myndigheten.
Kontrollrumsoperatörer på ett kärnkraftverk testas halvårsvis i simulator samt genomgår ett kunskapstest årligen, för att bibehålla sin behörighet.
Flygledare omfattas av liknande krav. Årligen tränar de oregelbundna situationer i simulator. De ska genomgå ett kunskapstest samt arbeta några pass med en »check-controller« bakom sig för att säkerställa att de arbetar enligt »vetenskap och beprövad erfarenhet«. Deras »rating« är giltig i 18 månader.

Piloter, flygledare och kontrollrumsoperatörer måste efter en längre tids ledighet, som t ex föräldraledighet, arbeta under ansvar av en instruktör, som ska godkänna dem för fortsatt självständigt arbete. För flygledare ligger minimigränsen på 20 arbetspass under en tremånadersperiod, för piloter i SAS 45 dagars bortavaro, och något liknande för kontrollrums-operatörer.

Om vi vill ha samma säkerhet i sjukvården som i dessa branscher är det kanske lämpligt att göra som de, dvs fundera över att införa ledningssystem för säkerhet samt införa tidsbegränsad behörighet för läkare och sjuksköterskor. Initiativet måste nog komma från tillsynsmyndigheten, Social-styrelsen.