Läkare är upptagna människor. Det är en utmaning att få tiden att räcka till. En strid ström av patienter och administrativa uppgifter fyller läkarnas arbetsdag. Samtidigt översvämmas läkarna av medicinska nyheter och information i form av reklam, broschyrer, tidskrifter, nationella riktlinjer och påstötningar från läkemedelsindustrin. Många av läkarens samarbetspartner förmed-lar information från egna webbplatser. Krav och förväntningar på att läkaren ska vara uppdaterad har aldrig varit högre.
Den globala forsknings­aktiviteten inom det medicinska området är betydande. Det är omöjligt för en vanlig kliniker att hålla sig uppdaterad på allt. Störst är utmaningen för allmänläkarna, som ska förhålla sig till hela det medicinska fältet. Framväxten av evidensbaserad medicin har skapat en flora av medicinska tidskrifter, ­Internettjänster och systematiska översikter som vida överstiger det en vanlig läkare kan överblicka.
Problemet för läkare är inte bristande tillgång till kunskap, utan snarare möjligheten att snabbt kunna inhämta den när den behövs.
1996 startade Norsk Helseinformatikk (NHI) arbetet med att utveckla ett elektroniskt uppslagsverk, oberoende av läkemedelsindustrin, på uppdrag av norska Helsedepartementet. Första upplagan av NEL (Norsk elektronisk legehåndbok) gavs ut i april 1999. De första åren distribuerades NEL på cd i reviderad upplaga varje halvår. Sedan 2003 har NEL funnits på Internet med dagliga uppdateringar.
Dagens NEL innehåller ­cirka 7 000 artiklar och cirka 3 000 illustrationer/bilder/animationer. NEL består av 38 kapitel, varav 30 inom kliniska specialiteter. Varje kliniskt kapitel är indelat i fem mappar:
• symtom och tecken
• tillstånd och sjukdomar
• undersökningar
• patientinformation
• illustrationer.

Varje artikel har en egen meny som gör det möjligt att navigera snabbt inom artikeln. Många underrubriker, text i punktform, användning av nyckelord och indrag skapar en god översiktlighet och läsbarhet på skärm.
Källorna är internationella tidskrifter, databaser och ­nationella riktlinjer. NEL-­redaktionen följer kontinuerligt med i de skandinaviska tidskrifterna samt i Lancet, BMJ, New England Journal of Medicine, JAMA och ­American Family Physician. Dessutom använder redaktionen nyhetspublikationer som Journal Watch, InfoPoems, Evidence-Based Medicine samt The Cochrane Library och Clinical Evidence. Viktiga medicinska nyheter identifieras och används för upp­datering av artiklarna. Referenserna anges i texten och är länkade till originalartikeln i fulltext eller till sammanfattning på PubMed.
Patientinformationen skrivs utifrån artiklarna för sjukvårdspersonal, och innehållet överensstämmer därmed med innehållet i de artiklar som vänder sig till professionen. Redaktionen består av allmänläkare. Dessutom är omkring 200 kliniska specialister och akademiker knutna till redaktionen och kontrollerar kvaliteten på artiklar inom sin specialitet.

NEL är i dag det mest använda uppslagsverket bland allmänläkare i Norge. Dessutom använder allt fler sjukhusläkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal NEL som ett generellt medicinskt uppslagsverk utanför den egna specialiteten. I en nyligen genomförd undersökning bland användarna svarade 850 personer inom hälso- och sjukvården, varav 500 läkare. Två av tre svarade att de använde NEL varje dag, 97 procent att NEL var lätt att hitta i och 90 procent att NEL var viktig i deras kliniska vardag.

Tanken är att klinikern på några få sekunder ska kunna hitta och läsa det som behövs för att reda ut ett kliniskt spörsmål. Den strikta och konsekventa strukturen underlättar för användaren att hitta det som söks. Även om artiklarna kan läsas i sin helhet lär det mest relevanta i den kliniska vardagen vara att använda NEL för att få tydliga svar på konkreta och avgränsade frågeställningar
NEL bygger på problembaserat lärande (PBL), som i dag är den dominerande pedagogiska modellen i läkarnas grundutbildning. PBL går ut på att skapa motivation för lärande genom inhämtning av ny kunskap för problemlösning. Den kliniska vardagen är full av problemställningar där ­läkarna borde söka kunskap (»gyllene ögonblick för lärande«), men långt ifrån alla stannar upp och söker svar. Snabb tillgång till kunskap bidrar till att ändra det kliniska beteendet på det här området. Möjligheten att ­finna kunskap just när den behövs sänker tröskeln för aktiv kunskapsinhämtning i kliniken. NEL minskar avståndet mellan klinisk forskning och praxis. Innehållet är skräddarsytt för användning i en pressad klinisk vardag. Eftersom NEL fått en central plats som kliniskt verktyg i Norge används NEL också som implementeringsverktyg för nya riktlinjer från nationella hälsomyndigheter. I stället för att läkaren får en publikation skickad till sig är nu riktlinjerna lättillgängliga i samma ögonblick som klinikern behöver dem.

Lättillgänglig patientinformation, illustrationer, »slide-shows«, videor och animationer gör att patienterna allt oftare får skriftlig information och visuella demonstrationer, vilket ökar deras kunskap. Kunskap gör att patienten kan ta större ansvar för sin egen hälsa, vilket stärker patientens delaktighet när kliniska beslut ska tas.
Det faktum att NEL används inom både primärvård och sjukhusvård främjar samverkan. Gemensam kunskap och information bidrar till att patienterna hanteras mer ­enhetligt. I samarbete med sjukhusspecialisterna utvecklas mallar för symtom- och sjukdomsspecifika remisser. Exempelvis får allmänläkaren förslag till innehåll i remiss för en patient med reumatoid artrit i artikeln om reumatoid artrit. Klara instruktioner om vilken uppföljning patienten bör ha efter utskrivning från sjukhus ingår också.NEL är inte tvingande. Det ges inte råd om vad man ska utan vad man kan göra. Inom många medicinska områden råder oenighet om vad som är korrekt dia­gnostik eller behandling. NEL:s uppgift är då att förmedla de skilda uppfattningarna om vad som kan göras. Till syvende och sist är det klinikern som måste ta beslutet.

I Danmark ledde starkt intresse för NEL bland allmänläkare till att det 2008 slöts ett avtal mellan NHI och Danske Regioner om att leverera NEL till Danmark. En dansk redaktion är nu etablerad, vars uppgift till att börja med är att översätta och anpassa artiklarna till danska förhållanden. Ett nära samarbete mellan den danska redaktionen och den norska har etablerats. Ett gemensamt system för redigering och ­publicering gör det lätt att ­utbyta artiklar, illustrationer, bilder och videor.

I Sverige finns många mindre beslutsstöd. Det största uppslagsverket är Internetmedicin.se, som delvis är finansierat av läkemedelsindustrin. Dessutom har flera landsting utvecklat lokala metodböcker. Ingen av dessa har ett sådant omfång och en sådan vetenskaplig förankring som NEL. En svensk NEL skulle kunna ge Sverige en flyg­ande start av ett omfattande, nationellt, evidensbaserat verktyg för beslutsstöd.
För att kunna användas i Sverige måste NEL översättas till svenska. En svensk redaktion som anpassar innehållet till svenska förhållanden måste etableras, och medarbetare med specialistkompetens måste knytas dit för att kvalitetssäkra innehållet. Den norska erfaren-heten är att nya artiklar bör skrivas av redaktionen för att få en enhetlig produkt, men att specialister granskaroch eventuellt korrigerar innehållet. Huvudkällorna till innehållet i NEL är internationella tidskrifter, vilket gör att det mesta av innehållet har global giltighet. Inom de enskilda medicinska områdena finns emellertid nationella riktlinjer som måste integreras i artiklarna.

Vi vill ha med Sverige i ett skandinaviskt samarbete. Vi tror att ett nära samarbete mellan de tre skandinaviska länderna bättre kan säkra en svensk, dansk och norsk läkarhandbok än vad en nationell redaktion kan. Gemensam struktur på produkten och på de enskilda artiklarna, samma funktionalitet, gemensam teknisk plattform, gemensamma arbetsmetoder och ett ömsesidigt utbyte av uppdateringar och nya artiklar skulle kunna stärka det medicinska samarbetet i Skandinavien.
Tre samarbetande redaktioner skulle bättre kunna kvalitetssäkra innehållet, dela på kostnader för produktutveckling och inköp av illustrationer, bilder och videor. Kanske är det också viktigt att få en skandinavisk produkt som kan konkurrera med motsvarande engelskspråkiga produkter.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Terje Johannesen är delägare i Norsk Helse-informatikk, företaget som ger ut Norsk elektronisk legehåndbok.

Översättning: Elisabet Ohlin.