Fallbeskrivning. 77-årig man med kardiomyopati och hypertoni som sedan drygt 10 år är warfarinbehandlad med PK-INR stabilt kring 2,1 på dosen 16,37 mg/vecka. Ett flertal attacker av polymyalgia rheumatica har kuperats med högdos prednisolon (30 mg) avtrappat under några veckor. Sedan två år tillbaka har han underhållsdos av tabletter prednisolon 2,5 mg × 1.
En ny akut attack av polymyalgia rheumatica föranleder ökning av prednisolon till 30 mg/dag. Vid tidigare tillfällen har vid dosökning av prednisolonet en höjning av INR konstaterats. Warfarin-dosen sänktes därför denna gång profylaktiskt till 13,17 mg/vecka. Trots att warfarin-dosen sänktes redan dagen efter dosökningen av prednisolon stiger INR till 3,1 dag 3. Efter avtrappning under två veckor av prednisolonet till en underhållsdos på 5 mg och återgång till en warfarindos på 16,37 mg/vecka sker återgång av INR till 2,2 under de närmaste veckorna.
Diskussion. Att prednisolon påverkar INR vid warfarinbehandling tycks inte vara allmänt känt. I Fass 2008 finns det inte nämnt under vare sig warfarin eller prednisolon. Också uppgifterna i litteraturen är fåtaliga [1, 2].
Anmärkningsvärt är att den mest omfattande skrivningen om trombos och warfarinbehandling från Chest (ett omfattande supplement publicerat vart fjärde år) nämner prednisolon som »… inte troligt att påverka …« [3].
Vid förfrågan hos sjuksköterskor och biomedicinsk analytiker vid tre av landets antikoagulantiamottagningar var det emellertid väl känt att höga doser prednisolon snabbt, inom något eller några dygn, kan höja PK-INR under pågående warfarinbehandling.
I Micromedex, Drugex (081128) uttrycks: »The effect of concomitant administration of corticosteroids, such as prednisone, with oral antico-agulants is variable. Both enhanced and diminished anticoagulant effects have been reported … coagulation parameters (prothrombin time, INR) should be monitored closely.« INR kan alltså sänkas även av prednisolon, vilket vi sett vid flera tillfällen. Mekanismen är okänd.
Det av Stading et al beskrivna fallet [2] gäller en dos på 10 mg prednisolon under tre månader. Vår patient hade en akut insatt högdos på 30 mg avtrappad till 5 mg under två veckor. Det visar att warfarindosen snabbt måste anpassas. Vi föreslår att Fass informerar om detta i kommande upplagor under både prednisolon och warfarin.
Sammanfattning. Vid antikoagulationsbehandling med warfarin kan INR höjas inom något dygn vid samtidig tillförsel av prednisolon hos vissa patienter, men också (enligt knapphändiga uppgifter i litteraturen) sänkas hos andra. INR bör därför följas noggrant vid ändrad prednisolondosering.