Annika Forssén ställer i en debattartikel i LT 1–2/2010 (sidan 9) frågan om den information som ges i samband med mammografi är tillfredsställande utformad. Frågan ställs med anledning av den debatt som förts i Läkartidningen angående vinster och risker med mammografiscreening. Forssén riktar sig direkt till några centrala medicinska aktörer, bland annat Svenska Läkaresällskapet.
Vi menar att begreppet »informerat samtycke« är centralt i all hälso- och sjukvård, så också när det gäller screening och andra åtgärder som har ett preventivt syfte. Från att ursprungligen vara ett ­begrepp inom forskningsetik har det fått allmän spridning i hälso- och sjukvården. I ­hälso- och sjukvårdslagen används begreppet »samråd«. Av lagens förarbeten ska detta uppfattas som att det fordras samtycke av patienten till alla åtgärder inom hälso- och sjukvården. Möjligheten till ett samtycke förutsätter att personen ifråga erhåller saklig information på ett sådant sätt och i en sådan omfattning att denne kan ta faktisk ställning till sin medverkan. Huvudprincipen är att informationen bör innehålla allt som rimligtvis kan tänkas påverka personens ställningstagande.
Det är således viktigt att personer inte bara kallas till mammografi med automatik utan att kallelsen föregås av en allsidig och saklig information om syftet med den erbjudna undersökningen, inkluderande vinster och risker.
Vi har noterat att det kan finnas skillnader i innehåll och form i den information som ges i olika screeningsammanhang (exempelvis PSA-test och mammografi), vilket borde analyseras närmare.
Ur etisk synpunkt är frågan om informerat samtycke och hur informationen utformas viktig. Vad informationen ska innehålla är däremot en uppgift för experter på området att uttala sig om.