Sveriges läkarförbunds och Svenska Läkaresällskapets stiftelse för utbildningskvalitet (Spur) och dess arbetande ­organ (Spurex) har sett över rutiner och metoder för Spur-­inspektionerna och anpassat dessa till Social­styrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring (SOSFS 2008:17).
Under Läkarförbundets studierektorsdag i Stockholm genomfördes med hjälp av Spur:s nya checklista en ­kartläggning av hur vissa delmo­ment i den nya specialiseringstjänstgöringen (ST) implementerats i landet. Kartläggningen visar att skriftliga riktlinjer fortfarande ofta saknas, liksom utvärdering och utbildning i me­dicinsk vetenskap. Däremot har alla ST-läkare en personlig handledare, och flera utbildningsmoment är väl tillgodosedda. Detta exempli­fierar tydligt att nyttjande av Spur:s checklista ger viktig information om hur ST fungerar i den kliniska vardagen och synliggör var förbättringsåtgärder kan behöva sättas in. Vi rekommenderar därför varmt att man använder checklistan som ett enkelt självvärderingsinstrument och som en förberedelse inför kommande Spur-­inspektion.

Syftet med Spur-inspektionen är att granska, stärka och höja kvaliteten i utbildningen för läkare under ST. Sedan 1993 har cirka 1 900 inspektioner genomförts. Mot bakgrund av nya ST och det uttalade kravet på regelbunden extern granskning har Spur sett över rutiner och metoder för sina inspektioner och anpassat dessa till Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd. Den nya checklistan från Spur är ett enkelt självvärderingsinstrument. Den finns utlagd komplett på Spur:s webbplats . Självvärderingen har som syfte att underlätta den utbildande en­hetens förbättringsarbete.

I checklistan finns påståenden kring ST:s process (re­surserna för utbildning) och struktur (hur resurserna används). Påståendena är uppdelade på vad som är föreskrift och vad som är ett allmänt råd. Därutöver har Spur valt att lyfta fram and­ra frågor av vikt för ST-utbildningens kvalitet. Dessa ligger under rubriken »kvalitetsindikatorer«. Det finns fyra svarsalternativ (»stämmer helt, stämmer ganska bra, stämmer dåligt, stämmer inte alls«). På Läkarförbundets studierektorsdag fanns 87 deltagare som med handuppräckning fick svara på hur det såg ut på deras egen klinik. Varje påstående förklarades innan, och antalet röster (ja/nej/ej relevant/vet ej) räknades av två personer. Svarsalternativen »stämmer helt eller stämmer ganska bra« räknades som ett ja, och alternativen »stämmer dåligt eller stämmer inte alls« räknades som ett nej. Första påståendet på samtliga delavsnitt i Spur:s checklista inkluderades i kartläggningen. Förutom ett påstående om lokaler och utrustning (allmänt råd) är alla påståenden i denna kartläggning relaterade till föreskrifter från Socialstyrelsen, således krav som måste uppfyllas.
Deltagarna kom från hela Sverige, både från universitetssjukhus och från landsortslasarett. Antalet deltagare från Stockholm med omnejd var högre än från andra orter.
En redovisning av samtliga orter som deltagarna representerade och alla svar från kartläggningen finns på Spur:s webbplats.
Där kan man också läsa mer om Spur-verksamheten, vilka kliniker som är inspekterade och resultaten av inspektionerna.
Kartläggningen visar att drygt hälften (56 procent) av deltagarna saknar skriftliga riktlinjer från vårdgivaren om hur ST ska genomföras på ett sätt som säkerställer en hög och jämn kvalitet i specialiseringstjänstgöringen.
Knappt hälften (49 procent) svarade ja på påståendet att ST genomförs och utvärderas enligt de dokumenterade rutinerna. Nästan var femte deltagare (19 procent) svarade »vet ej« alternativt »ej relevant« på detta påstående. Drygt hälften (60 procent) instämde i att utbildning erbjuds för att uppnå ett medicinskt vetenskapligt syn- och förhållningssätt (vilket bland annat innebär kunskap om forskningsmetodik, epidemiologiska grundbegrepp, metoder för evidensbaserad medicin och granskning av vetenskaplig information).
Samtliga (100 procent) svarade att en personlig handledare finns utsedd för varje ST-läkare. Nästan alla (95 procent) av dessa ST-handledare har specialistkompetens i aktuell specialitet. Merparten (80 procent) angav att teoretiska utbildningsmoment och kurser planeras in i utbildningsprogrammet i enlighet med målbeskrivningen.
Många (83 procent) svarade att de anser att ST-läkarna ges förutsättningar att utveckla den kommunikativa kompetensen såväl muntligt som skriftligt i enlighet med målbeskrivningen. Att den utbildande enhetens utrustning för diagnostik, utredning och behandling är ade­kvat instämde de flesta i (95 procent). Vår kartläggning visar på den goda kraft som finns i Spur:s check­lista. Den ger snabbt mycket viktig information om hur den nya ST implementerats och en fingervisning om var svårigheterna kan finnas. Det blir därmed tydligt var förbättringsåtgärder behöver sättas in. Det är nära nog omöjligt att utvärdera något (process) när det saknas dokumenterade riktlinjer (struktur) från vårdgivaren.
Den avsaknad av utbildning för att uppnå »ett medicinskt vetenskapligt syn- och förhållningssätt« som påvisades i kartläggningen kan måhända spegla att det finns en stor osäkerhet kring vilken tidsinsats och ambitionsnivå som ska vara gällande och att det kan vara svårt att rent praktiskt skapa en fungerande utbildningsstruktur inom detta delmål. Många landsting ligger dock i startgroparna för att få fart på just en sådan utbildning.
Glädjande nog kan vi notera att alla ST-läkare har en personlig handledare, och flera utbildningsmoment är väl tillgodosedda.
Med ganska små medel borde avsevärda förbättringar kunna göras på många utbildande enheter för att uppfylla fler föreskrifter och allmänna råd i nya ST.

Vi rekommenderar att ni tillsammans går igenom och använder checklistan på er klinik som ett enkelt självvärderingsinstrument och som en förberedelse inför kommande Spur-inspektion. ST-läkare, handledare, studierektor och verksamhetschef bör inkluderas i uppgiften att utifrån checklistan utvärdera ST-utbildningens kvalitet.
Förbättringsområden som identifieras kan skapa underlag för kvalitets- och utvecklingsarbete för ST-läkarna och ytterligare påskynda det praktiska införandet av nya ST.
Observera dessutom att en extern granskning numera är obligatorisk för alla kliniker som utbildar ST, och Spur-modellen är det instrument som är mest etablerat och accepterat.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Ny poängbedömning i ST

Spur-modellen har använts i drygt 15 år och är en etablerad och uppskattad form av extern granskning av specialiseringstjänstgöringen (ST).

I nya ST bedöms åtta områden
Struktur
1. Verksamhet
2. Medarbetarstab
3: Lokaler och utrustning

Process
4. Tjänstgöringens uppläggning
5. Handledning och uppföljning
6. Teoretisk utbildning
7. Medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete
8. Ledarskapskompetens och kommunikativ kompetens
Samtliga variabler bedöms i fyra kvalitetsnivåer
• föredömlig?=?3 poäng
• god?=?2 poäng
• acceptabel?=?1 poäng
• oacceptabel?=?0 poäng Värderingen baseras på om kliniken uppfyller Social­styrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring och andra kvalitetsindikatorer.
En oacceptabel (0 poäng) ­utbildningskvalitet innebär att man inte uppfyller Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Detta bör föranleda omedelbara åtgärder.
Den utbildande enheten får tre månader på sig att rätta till föreliggande brister innan det slutgiltiga protokollet ­publiceras.
Tidigare tilldelade 0 poäng kan finalt ändras till 1 poäng.