Jag har arbetat inom allmänmedicin i mer än 30 år och senaste åren en hel del med asylsökande i
Söderhamn. De som jag träffar kommer framför allt från afrikanska kontinenten, Främre Asien och Balkan. Många i asylsituationen har diffusa symtom i form av värk i muskler och skelett, sömnsvårigheter och depression. Mycket av detta är säkerligen beroende på svåra upplevelser och en utsatt situation. Kan brist på vitamin D bidra?

Under senare år har man uppmärksammat att vitamin D-brist är associerad med benskörhet, kardiovaskulär sjukdom, depression, muskelvärk med proximal svaghet och rakit, men även med ökad insulinresistens, barnlöshet och, nu som senast redovisats, autism hos barn.
Om man har mörk hudfärg krävs betydligt mer solexponering för att bilda D-vitamin än om man är ljus (10–15 gånger mer). I Sverige måste vi fylla på förråden under sommarhalvåret eftersom solen under vinterhalvåret står för lågt. I praktiken krävs det ca 2 timmar dagligen för en afrikan under sommarhalvåret att med bara armar och axlar och bart ansikte utsätta sig för direkt sol. Hur många klarar det? I många kulturer undviker man att vistas i sol, och dessutom skyddar framför allt kvinnor kroppen för sol av olika skäl.

Jag har under de senaste åren tagit P-vitamin D25-OH, PTH och kalcium på de patienter ur asylgruppen som sökt för diffusa symtom, värk m m. Gruppen asylsökande går inte att studera systematiskt, men resultaten på 51 konsekutiva patienter är slående. Nästan alla (44) hade brist (mindre än 25 nmol/l), och sex patienter hade insufficiens i lägre intervallet. Av alla 51 hade 20 förhöjt PTH (missat ta på nio patienter). Ett observandum är att en stor del av dem som undersökts är relativt nyligt anlända till Sverige. De flesta som jag kontrollerat är kvinnor, men elva av de tolv män som kontrollerats hade brist.

Patienter med brist fick från början Calcichew-D3 motsvarande 800 IE/dygn. Detta räckte inte för dem som följde ordinationen. Jag övergick därför till att ordinera Kalcipos-D-Forte × 2, motsvarande 1 600 IE/dag, vilket verkar fungera för dem som tar tabletterna. Detta stämmer också bättre med internationella rekommendationer. Många föreslår 2 000IE dagligen respektive 1 000 IE till barn. Nu finns också vitamin-D i oljelösning, som är ett utmärkt alternativ.

Hur ska man se på detta på ett pragmatiskt sätt? Risken för toxiska doser är minimal. Att hålla på och ta prov när »alla« har brist är slöseri. Jag vill betrakta mörk hy så långt norrut som i Sverige som ett handikapp som ger brist på vitamin D, och i förlängningen ökad sjuklighet. Därför bör alla mörkhyade rekommenderas kosttillskott, lämpligen motsvarande 2 000IE/dygn, vilket enkelt uppnås genom att ta 5 ml D-vitaminolja ACO per vecka. Om man vistas mycket i sol kan man minska tillskottet på sommaren. Vitamin-D i oljelösning inhandlas receptfritt på Apoteket. Ett alternativ är Kalcipos-D-Forte, 2 tabletter dagligen, speciellt om det råder brist på kalk i kosten.

Finns andra risker? En patient (65-årig kvinna) i den undersökta gruppen hade skyhögt PTH och högt kalcium förutom lågt vitamin D25-OH, och har alltså även primär hyperparatyroidism. Detta hade jag inte hittat utan provtagning. I princip skulle det ju räcka med att kolla kalcium för att utesluta hyperparatyroidism. Likaså är patienter med njurinsuffiens eller sarkoidos inte självklara att behandla.
Som kuriosum kan nämnas att nu i början av februari kontrollerade min kollega, som är född i Eritrea, friluftsmänniska och i Sverige inte skyr sol, sina värden som visade brist på vitamin D och förhöjt PTH.

Slutsats: Det är dags att rekommendera generell tillförsel av vitamin D som profylax. Att ha mörk hy i Sverige är ett handikapp men ska inte ses som en sjukdom. Fundera också på om motsvarande råd bör ges till sjukhemspatienter och andra innesittare.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.