På bara tre år har kostnaden för öppenvårdsförsäljningen i Sverige av pregabalin (Lyrica) ökat från 52 miljoner kronor till ofattbara 230 miljoner kronor. Vad har hänt? Har förekomsten av neuro­patisk smärta som ­inte kan behandlas med kostnadseffektiva förstahandsläkemedel ökat ­dramatiskt? Eller har ­generaliserat ångestsyndrom (GAD) spridit sig som en löpeld hos befolkningen?
Pregabalin godkändes år 2004 för användning på in­di­kationen perifer neuro­patisk smärta och som tilläggsbehandling vid fokal epilepsi. Läkemedlet fick ett försälj­ningspris satt av dåvarande Läkemedelsförmånsnämnden.
År 2006 godkändes samma substans också för central neuropatisk smärta och för GAD. Därefter har försälj­ningen rusat i höjden. Förskrivning vid diagnosen epilepsi är mycket liten och kan inte förklara ökningen.

Rapporter har nu kommit om biverkningar, risk för missbruk och glidningar i indikationen till snart sagt alla sorters smärta. Läkemedelsföretaget har försökt att få preparatet godkänt för behand­ling av fibromyalgi, något som läkemedelsmyndigheten sagt nej till.
Indikationsglidning har också skett till all sorts ångest, vilket man kan läsa sig till i patientberättel­ser som förekommer på Internet.

Trots utvidgning av indikationen år 2006 och kostnadsökningen, som sannolikt är en följd av indikationsglidningen, har Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) inte omförhandlat priset. Skattebetalarna får därmed en onödigt hög läkemedels­utgift (i dag cirka 25 kronor per invånare och år) för pregabalin.
Detta är först och främst en säkerhetsfråga för patienterna, som riskerar att inte få korrekt diagnos och inte heller korrekt första­handsbehandling. Men det är också en viktig kostnadsfråga för en sjukvård som dignar under stigande läkemedelskostnader.
Våren 2009 tog läkemedels­kommittén vid landstinget i Upp­sala län fram ett stöd till våra förskrivare som kallas »Plats i terapin«. Där slog vi tillsammans med våra tera­pigruppsexperter och chef­läkare fast följande:

»Vid de former av neuropatisk smärta där Läkemedelsverket anger amitriptylin eller gabapentin som förstahandsval finns få skäl att välja pregabalin i första hand. Gabapentin och amitriptylin har god dokumentation, och i de flesta fall åstadkoms enbart ökade kostnader med pregabalin.
Vid generaliserat ångestsyndrom utgör SSRI/SNRI förstahandsval.
Pregabalin är inte visat bättre, mindre är känt om dess säkerhetsprofil och priset är betydligt högre. Pregabalin är inte godkänt för behandling av annan typ av ångesttillstånd«. Dokumentet finns på landsting­et i Uppsala läns webbplats .
Det är angeläget att denna information sprids till alla förskrivare.