Läkares ledarskap i sjukvården har debatterats intensivt de senaste åren. Läkare har det högsta medicinska ansvaret i sjukvården, men tar genom minskad andel läkare på chefspositioner i mindre och mindre utsträckning ansvar för dess organisation och utveckling. Enigheten är stor om att detta är en olycklig utveckling. Fackliga organisationer som Sylf (Sveriges yngre läkares förening) har påtalat vikten av ledarskapsutbildning och praktisk träning i ledarskap och verksamhetsstyrning.
Universiteten har infört mer ledarskapsträning på läkarutbildningen, arbetsgivarna har introducerat ledarskapsutbildning i de flesta AT-block och Socialstyrelsen har stipulerat att nya ST ska innehålla kvalitets- och förbättringsarbete.
Dessa åtgärder är nödvändiga. Men mer utbildning i ledarskap betyder inte per automatik att fler läkare blir chefer i sjukvården. Då krävs också strukturella reformer. Inte heller finns någon sammanhållande struktur för hur dessa utvecklingsinsatser samverkar, till vem de riktar sig eller när i karriären.
Även om en sådan struktur vore ett stort steg framåt, ser vi i dag ytterligare två stora hinder för framtida läkares chefskap som inte avhjälps med enbart stärkt ledarskapsutbildning. För det första innebär tidiga läkararbeten som vikariat och AT ofta ett organisatoriskt utanförskap.
I tidigare undersökningar och i Sylfs senaste AT-rankning framkommer att medicinares vilja att bli chefer är som störst i början av läkarutbildningen, för att därefter sjunka successivt fram till ST.
Vi tror att detta är en effekt av att den nya läkaren fyller schemarader men inte får förhandla om sin lön med en beslutsför chef, inte blir inbjuden till arbetsplatsträffar, inte får höra diskussioner om nya vårdprogram och inte deltar i organisationens framtida utformning. Den som inte ens ser den organisation han eller hon verkar i kommer knappast att se ett chefskap i samma organisation som en naturlig del av sin karriär.
För det andra måste lämpliga läkare erbjudas chefskap tidigare än i dag. Medelåldern för att bli specialist är 42 år. Inom andra branscher, där expert och chef är skilda banor, är det en hög ålder för att identifiera chefsämnen.
Sylf tror att det är av största vikt att unga läkare tidigt erbjuds instegspositioner i chefskap. Det blir allt vanligare med »läkarchef«, en chef under verksamhetschefen med ansvar för att arbetsleda läkare. En chefsfunktion som särskilt verkar lämpa sig för läkare är den med ansvar för att upprätthålla flöde och medicinsk standard inom en diagnosgrupp, »processchef«. Uppdraget som »schemaläggare« och »produktionsplanerare« ges ofta som »hedersuppdrag« utan både formell befattning och ersättning. Det skulle kunna formaliseras. Kanske kan det förbättringsarbete som alla ST-läkare nu ska genomföra tjäna som rekryteringsmöjlighet?
En grupp som har kännedom om lokala förhållanden och kanske bättre än någon annan också förstår vikten av aktiv rekrytering in i chefskap är de läkare som själva är chefer. Sylf har därför startat projektet »Vem ska bli chef efter dig?« – riktat till chefer i hälso- och sjukvården. I dagarna skickar Sylf tillsammans med Sveriges läkarförbunds chefsförening ett brev till hälso- och sjukvårdens beslutsfattare och chefer, där de uppmanas fundera på hur den egna organisationen synliggörs för unga läkare och hur man identifierar och uppmuntrar chefsämnen.
Över hela landet finns ett antal goda exempel där flera unga läkare fått ledande positioner i sektioner eller över akutprocesser. Alla fortsätter inte som chefer, men några gör det. Förutom att organisationen förses med bra chefer visas andra läkare att ett chefskap kan vara en tillfällig och utvecklande del också av en i huvudsak medicinsk karriär.
Kontinuerlig generationsväxling i sjukvårdens chefskap är ett gemensamt ansvar. Att läkare abdikerat från sjukvårdens ledarskap är ett misslyckande för hela läkarkåren. Därför måste hela läkarkåren nu ta ansvar. Yngre läkare vill ta ansvar för att leda och utveckla framtidens sjukvård!
Underläkare bör inte nöja sig med att skaffa sig medicinsk kompetens, utan måste också se vikten av kunskaper som behövs för att förbättra de organisationer vi verkar i, för bästa möjliga vård till alla som behöver, i rimlig tid. Man behöver inte vara en bra chef enbart därför att man är läkare, men de läkare som har bra förutsättningar för detta kan bli bland de bästa cheferna i sjukvården.
Våra seniora kollegor måste skapa organisationer som bjuder in till chefskap. Underläkare måste våga prova på och våga ta för sig. Sylfs projekt ska uppmana dagens chefer att fundera. Vem ska bli chef efter dig?
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.
